- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
290

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 290 —

upplifva i sitt minne en och annan ofelbar ed, hördes
reglarna ändtligen frånskjutas på inre sidan.
Samtidigt frågade en hes röst i argsint ton, hvad det var
för några ottefåglar, som icke kunde låta ärligt folk
sofva i fred. Vore de af djäknefolket eller några
ohörsamma, förlorade eller försumliga studenter, slutade
rösten, skulle de genast anmälas för rectores och hela
akademistaten, eller om de voro. ..

»Eller om du vore en karl och icke en käring,
krukmakare-Anders, kunde du skynda dig och öppna
porten, ditt nöt!»

»Din sakramentska sölkorf», fortsatte Lars, då
porten ändtligen öppnades på glänt, »ska du låta mig
och min nådige herre stå här i evighet och vänta i
morgonkylan?»

Lars hade likväl icke hunnit väl tala till punkt,
innan båda portarna rycktes upp på vid gafvel och ett
brunt, fåradt gubbanlete, infattadt i en krans af
stri-pigt grått hår och likadant hakskägg, helt vänligt
grinade mot dem.

»Kors, om jag vetat att det varit hans nåd»,
böljade gubben, i det han ödmjukt aftog sin hvita
nattmössa och bad dem stiga in, »minsann om inte
porten gått upp af sig själf, det lofvar jag.»

»Trå ta’ dig, gamle, om du längre pratar i
nattmössan», sade Lars, ännu långt ifrån blidkad. ■— »Alt
du blifvit en mes på gamla dar, visste jag redan som
barn, men ej att du blifvit en sådan förgylld
blomkruka. »

»Här är, Gud så visst, ett sådant förfärligt
oväsen», sade gubben till Svenske, utan att låtsa höra på
Lars, »af alla dessa djäknar, studenter och militärer,
att — icke för det jag är rädd — ty vid den helige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:28:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svenske/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free