- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
293

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 293 —

»Inte kommer någon ryss hit häller», svarade
krukmakaren med en slug blinkning, i det han tog på
sig några klädespersedlar, som han i brådskan kastat
ifrån sig. »Han vågar nog intet företaga utan får väl
tacka vår Herre, om inte vi i stället göra en
påhälsning hos honom i Sanct Petersburg.»

»I Stockholm lät det dock som ni här hemma
skulle varit liksom litet rä_dda för honom?»

»En sådan förböflad osanning, ers nåd; större än
alla skutskeppares från Iiangö till Aspögaddar. Har
väl aldrig hört att det rådt ett så’nt glädjelif som nu
i gamla Abo.»

»När freden är bruten?»

»Picknicker och parader hvarenda dag.
Officerare ha vi så fullt af, som grannen har steglitsor på
sina rofland vid kyndelsmässan ... rädda för ryssen?»

»Det var många fartyg i hamnen och det syntes
lifligare där än när jag lämnade er.»

»Ja, muntert lif det föres, som sagdt, dag ut och
dag in, från morgon till kväll. Och god kommers
sedan!... Men borgerskapet skall väl också ha någon
fördel af kriget. — Det var nog ett sant ord, som
mäster Tobias sa’ i går, då man talade om för honom
att ryssen tagit skutan hans. ’Än ha vi icke sett
slutet’, sa’ han, och den tuppen skrämmer inga höns,
som gal innan sol’n gått upp.»

»Vi skola väl göra vårt bästa att hålla honom
från lifvet.»

»Ja, visst skola vi bjuda till, alltid. Icke för det
jag är rädd af mig, men gammal är ändå äldst; — och
så tänker jag på allt det onda, som i stora ofreden
öfvergick vår stad... Om man pratade mindre och
gjorde mer, skulle nog varda andra bullar för ryssen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free