- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
306

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 306 —

Här var det bara nöd och elände efter kriget.
Hvart man kom, gamla, uthungrade och trasiga
knektar. En dag träffar jag en sådan där trollkonstnär,
som lär finnas så godt om i det där räfidet, och han
lofvade mig godt arbete på Bälsta hos arklimästaren
Granatenflycht och jag var icke sen att mottaga
anbudet. Men ångern var snar. Det hade varit
mycket bättre, om jag i stället förts till röda Ryssland.
Hans herre sysselsatte sig nämligen, så adelsman han
var, med falskmynteri och gjorde guldringar och
pengar af bara messing och tenn. Till medhjälpare
brukade han mig och den herre, som värfvat mig,
hvilken ej var någon annan än en förrymd fästningsfånge,
som de kallade Laxen.

I början gick allt väl, men slutligen fingo böndenia
i nejden nys om saken och en vacker dag, innan den
onde fått tofflorna på sig, tog polisen både mig och
min medhjälpare samt förde oss till
Smedjegårdshäktet, där vi dömdes flux till stegel och hjul, och efter vår
husbonde, som kommit undan, trummades på alla torg.»

Svenske kunde icke återhålla ett utrop af
förvåning.

»En mörk höstkväll», återtog Lars, i det han
förde sin häst närmare Svenske, »samma dag som vi
dömdes af norra kämnärsrätten, insläpptes i vårt
fängelse en stor högväxt man med mask för ansiktet.
Han frågade om jag ville göra en rask gerning... så
skulle jag strax få nåd. — Jag frågade honom ej,
hvad jag skulle göra; ty i det tillstånd, hvari jag
befann mig, var jag redo till allt för att vinna friheten.
Jag sade blott ja och därefter ej ett ord, när jag
följde honom.

En täckt vagn väntade utanför porten, däri vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free