Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 315 —
att göra sitt inträde något hastigare än han väntat,
då hon lätt och ljudlöst vände sig om på sina gångjärn.
»Intet krus och bång tör så’nt lappri», ropade en
hes basstämma emot honom och då han såg upp i
detsamma, fick han se en äldre man med rödt, välmående
anlete, som helt fryntligt grinade mot honom.
»Min unge herre söker rum, kan jag förstå?»
fortsatte mannen, i det han drog några rökmoln ur sin
korta pipa. »Men sådana finnas icke längre i hela
sta’n.»
Svenske fann af detta tilltal att det var
öfverflödigt att anhålla om härberge och sade endast några
ord till ursäkt för det sätt, hvarpå han gjort sitt inträde.
»Hin kan ha ögon att se genom lyckta dörrar»,
svarade mannen godmodigt, i det han utstötte några
väldiga tobaksmoln. »Skadar icke det ringaste...
Men är det tillåtet att fråga hvad min unge herre
heter?»
Svenske hade intet skäl att dölja sitt namn. Och
detta åstadkom en förunderlig verkan. Mannens hela
uppträdande undergick en plötslig förvandling. Ifrån
att se kall och likgiltig ut, som en köpman hvilken
njuter af att se främlingens köplusta, som han icke
kan eller vill tillfredsställa, vardt han idel vänlighet.
Han ville strax höra efter med mor, sade han, om det
ändå inte kunde finnas ett litet krypin; det kunde ju
hända att hon hade något i reserv. Och innan Svenske
fått tid till ytterligare frågor, var han redan ute
genom dörren.
Rummet, däri Svenske befann sig, var stort, ehuru
dess ringa höjd lät det synas mindre än det i
verkligheten var. Några långa och smala fönster, med
smutsiga rutor infattade i bly, insläppte en svag dager,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
