Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 318 -
af allom känd för kvickhet, esprit och otadladt renomé
och conduite.»
För tillfället var emellertid generalen vid mycket
dåligt humör. Han hade nyss inspekterat
fästningsverken och den inspektionen hade icke utfallit till hans
nöje. Då han fick se kungens bref, som Svenske räckte
honom, klarnade likväl hans anlete.
»Säg mig, min vän», sade han i vänlig ton, i det
han lade brefvet obrutet på bordet, »är folket i
Stockholm för krig?»
»Man har nog varit mycket uppretad mot ryssarne»,
svarade Svenske vördnadsfullt, »men saken är nu
gammal och...»
»Hur länge är det då sedan kriget förklarades?»
inföll generalen förvånad.
»Något mer än åtta dagar.»
»Åtta dagar? — En sådan försummelse!»
Han yttrade ingenting på en lång stund, men det
var icke svårt för Svenske att gissa hans tankar. Äfven
han blef i högsta grad förvånad öfver att icke högste
befälhafvaren i god tid blifvit underrättad om
krigsförklaringen, och han tyckte att det var besynnerligt,
att regeringen kunde begära att denne skulle utföra
de farligaste vågstycken med oöfvade trupper. .. taga
fästningar genom öfverrumpling, och så begå den
försumligheten att icke underrätta honom om en så viktig
sak, utan i stället låta fienden först få veta den.
Han afskedade Svenske vänligt, nästan kamratlikt,
och uppmanade honom att hafva sina hästar i ordning
för snar afresa.
En stund därefter tog förhöret med de inkomna
spejarne sin början.
»Nå, min bäste öfverste Willebrand», frågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
