- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
343

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 343 —

svenskarnes mod och krigsduglighet. Den gamla
Narvasagan, att en svensk var lika god som tio
moskoviter, skulle än en gäng bli sanning. På öppna
fältet, i ärlig tvekamp, man mot man, skulle krafterna
mätas. Och liksom den gamle Carolinen redan i dess
gry velat kväfva hvaije tvekan hos motståndaren om
ärligheten af sin utmaning, hade Wrangel låtit borttaga
kanonerna från vallarna och uppställt dem mellan
trupperna ute på fältet.

I-Ian satt nu till häst framför fronten, omgifven
af sin stab, och syntes uppmärksamt åse fiendens
rörelser. Bakom honom rörde sig soldaterna åter och
fram eller lågo utsträckta på den sluttande
gräsmattan. Ytterst på flygeln stodo de karelska dragonerna,
därefter södermanländingar och dalkarlar, sedan
ta-vastländingar, västerbottningar och savolaksare och
slutligen ytterst på vänstra flygeln återigen en
afdelning af de karelska dragonerna.

»Jag medför generalens en chef order», sade
Svenske, i det han hälsade, »att herr generalen skall
afvakta hans ankomst och icke inlåta sig i strid...»

»i god tid som vår general en chef gifver sina
befallningar», svarade Wrangel högdraget, i det han
bröt brefvet, som Svenske räckte honom, och kastade
en hastig blick på den dammige budbäraren. »Men,
förstås! När man sänder fotgängare med expresse
befallningar, kunna de icke komma fram med någon
synnerlig fermeté.»

»Mina herrar»; fortsatte han, sedan han ögnat
genom raderna, i det han vände sig tiil de kringstående
officerarne, »den lifländske baronen ber mig handla
som en pultron, en förrädare. Skola vi visa honom
att vi kunna handla utan hans förmynderskap?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free