Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 347 —
vid Selånger by med en handfull bönder slagit flere
hundra ryssar på flykten. Sedan Narva har han varit
med om tjugu fälttåg. — Hans kamrat till höger, den
gamle, buttre öfverste Willebrand, har endast en
batalj mer att komma ihåg bland sina många minnen.
Lyckan tycktes verkligen le emot de tappre.
Fiendens första salva gick totalt förlorad öfver deras
hufvuden och de hånlogo åt kulorna. Nu voro de
själfva inom skotthåll. Ett kommandoord och rotarna
slöto sig tillsamman. De främre leden föllo på knä,
de bakre gjorde sig färdiga att öppna elden. Då
slungade fienden sin andra salva mot dem. Den tog i
fanspetsarna och fällde deras gamle chef till marken.
De främre leden reste sig utan kommando, vacklade,
råkade i oordning, medan de bakre aflossade sina skott
i luften.
År det väl finnar, som så nesligt vända om till
flykt? Aldrig förr hafva de svikit sina fanor. Själfva
fienden synes förvånad. En tredje salva som sändes
efter dem gjorde förfärliga luckor i deras led.
»Stån och tänken på den ed ni svurit kung och
land!» skrek Wrangel mot dem med hes stämma, i
det han, hållande värjan i högsta hugg, red inpå de
flyende.
Men det är skräck och rädsla, som för dem
an. Äfven Willebrands värfvade fly och gifva allt
förloradt. Generalen faller af hästen och föres på bår
in till staden, likaså Willebrand. Nu ryckas äfven de
karelska dragonerna, ytterst på flygeln, med i hvirfveln
af de flyende. Innan de ens hunnit draga sina långa
huggvärjor, eller fängkrutet fått matta glansen på
deras nyskurade pistoler, släppa de tyglarna lösa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
