- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
356

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 356 —

Dörren till källarsalen öppnades i detsamma och
i ljuset, som utströmmade därifrån, kändes han igen
som en stor, rödbrusig gardeskorpral i hvitpudrad
peruk ofch gula knäbyxor, där han stod som bäst och
skyldrade på lek efter henne med korsgeväret.

Det var en egen syrlig dunst, som slog emot en,
då man inträdde i källarsalen. Det luktade på en gång
af gammal instängd tobaksrök, utspildt öl samt af oset
af gammal kumminost och gräslök.

De smårutiga fönsterna voro sorgfälligt stängda
med säkra bommar och endast oljelampan framme på
disken och de flämtande glöden i spiseln, fingo bäst
de förmådde söka skingra det rådande dunklet. Kring
ett stort bord midt på golfvet sutto några borgare med
tennmuggar och trästånkor framför sig, sysselsatta med
att drifva väldiga rökmoln ur sina korta pipor. En
källargosse höll på med att skölja några glas i en hög
tvättbalja vid spiseln och resa dem på kant utefter
den breda spiselkransen.

Ställets IXebe, som tronade på sin stol bakom
disken, såg förstulet på gästerna, under det att hennes
granskande blickar öfverföra ett tiotal karotter af hvitt
porslin, fyllda med plockfink och andra älsklingsrätter.
Själf såg hon ganska respektingifvande ut, fetlagd och
rödkindad som hon var, i sin bindmössa och brandgula
redgarnströja.

»En mugg till af detta ölet, vackra Fiken!»
ropade en af gästerna, en grofväxt karl, med
svart-muskigt anlete.

»Ja, det är då visst som amen i kyrkan», inföll
hans granne, då hon öppnade luckan på golfvet, för
att gå ner till ölförrådet, »att så sannt jag heter
Göran Smedman, som hade krambod vid Packar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free