Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 4§i —
1-Ion visste uppenbarligen icke hvad hon talade, så
förvirrad såg hon ut.
»Hvad är det för buller här ute?» hördes nu
generalens stämma från dörren.
»Kom ut, herr löjtnant», fortsatte han, i det han
vände sig om, »saken tyckes gälla oss båda.»
»Jag har i uppdrag», sade Svenske, då generalen,
åtföljd af vaktofficern, trädde ut i salen, »att föra herr
generalen till Stadsgården. — Här äro mina order.»
»Allt är i ordning, ser jag», sade vaktofficern,
efter att hafva granskat papperen, »herr generalen
torde behaga att göra sig i ordning.»
»Det måtte väl unnas mig att i enrum taga afsked
af min familj?»
»Min instruktion förbjuder det», sade Svenske
barskt. »Fatta er fort.»
»Ulrika, säg åt din mor att komma ut», sade
generalen i resignerad ton.
Men Ulrika stod som förstenad. Skulle Svenske
hafva bedragit henne? En stämma i hennes inre
hviskade att det ej kunde vara så, men hans öga blickade
så kallt och stelt. Hon förmådde knappt taga ett
steg. —
»Hvad vill du, min vän?» frågade friherrinnan i
detsamma från dörren till nästa rum. Men en blick
på de innevarande satte henne genast in i situationen
och besparade henne att göra vidare frågor.
Hvilken oförskämdhet att tränga in till dem vid
denna sena timme!
»Man väljer i sanning högst besynnerliga tider
för sina vaktombyten», sade hon med skärpa i rösten.
»Det är sista gången du blir störd, kära», sade
generalen, i det han slöt henne i sin famn. — »Farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
