Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysningar om namnens nutida bruklighet, ocli svaren har i allmänhet blivit
avgörande för behandlingen. Med halvfet stil tryckes alla de namn som
redaktionen ansett sig kunna rekommendera för allmänt bruk, t.ex. Alavo. Så
behandlas vanligen kommunnamn och andra namn med allmännare hävd.
Med finare, spärrad stil tryckes namn som av materialet att döma är döda
eller utdöende, t.ex. A c k a s. Dessa namn anses inte längre vara allmänt
brukade men de är historiskt riktiga, och det står givetvis var och en fritt
att begagna dem . Till denna grupp har framför allt förts namn på orter
av mindre allmänt intresse, bl.a. en del egendomsnamn, som redaktionen
inte lyckats få några upplysningar om. Namnformer som föga avviker från
sina finska motsvarigheter har i allmänhet ansetts ha mindre förutsättningar
att överleva än de mera särpräglade namnen.
Som svenska namn räknas främst alla namn på orter inom det svenska
språkområdet, även de av finskt ursprung (t.ex. Keitala, Åvensor), som
tidigare blott medtagits sporadiskt. Av namnen på orter inom det finska
språkområdet beaktas namn av svenskt ursprung, såsom Gustav Adolfs,
Sommarnäs, och enbart i svenskan brukliga namnformer, såsom Virdois,
Virmo.
Att bedöma vilka orter som är av allmännare intresse är
naturligtvis i många fall en svår uppgift. Som sådana har räknats inte bara landsdelar,
städer, köpingar, kommuner, byar och delar av dem utan också större
egendomar och bosättningsområden samt viktigare naturlokaler, särskilt sådana
vid större färdleder. Orter med järnvägsstation, postanstalt, lots- eller
sjö-bevakningsstation eller större fyr har genomgående medtagits. Av de i andra
upplagan beaktade orterna har alla ungdomsföreningslokaler och flertalet
mindre egendomar och orter med ledfyr eller båk utgått, och utrymme har
därigenom vunnits för ett betydligt ökat antal namn på stadsdelar,
bosättningsområden invid tätorter samt bydelar och gårdsgrupper på landsbygden.
Även gruppen av namn på naturlokaler har utökats. Bynamnen Kyrkoby
och Prästgården har såsom tidigare utelämnats. Det sammanlagda antalet
namn uppgår till ung. 4500. Av dem är omkring 1500 nytillkomna.
Vacklan i skrivsätt kan lätt leda till upplösning av namnskicket och till
namndöd. Namnförteckningens huvudsakliga uppgift är därför att upplysa om
hur namnen bör skrivas. Vid skrivningen av namnen har det nu
brukliga stavsättet i princip följts. En stor del av namnen uppvisar flera
olika skrivformer med längre eller kortare tradition bakom sig och dessutom
en mer eller mindre avvikande dialektal uttalsform. Det är ofta mycket
svårt att välja den »riktiga» namnformen, särskilt som de sakkunniga ej
helt kunnat enas om principerna för ortnamnens normalisering. —
Redaktionen har strävat till att ange de namnformer som bäst tillgodoser kraven
från olika synpunkter, och dess ledande princip har varit att inte utan mycket
vägande skäl och uppenbara fördelar bryta mot fast namntradition i de fall
där en sådan uppkommit. Traditionella skönskrivningar som Dahl, Kalfdal,
Bromarf, Vesterby har dock genomgående ändrats. Däremot har t.ex. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
