- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
15

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Sveriges urinvånare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inristade, äro äfven af största vigt för närmare
kännedom om bronsålderns folk.

Redskap, som visa, att detta folk idkat åkerbruk, äro
skäror och jordhackor af brons. Betydligt lärer väl
detta åkerbruk icke varit, i anseende till den metalls
dyrbarhet, af hvilken redskapen voro förfärdigade. De
oftast förekommande verktygen äro yxor och mejslar,
dels afsedda att instickas i ett klufvet skaft
(s. k. pålstafvar och skaftcelter), dels försedda
med en urhålkning, i hvilken skaftet var instucket
(s. k. hålcelter).

Någon kännedom om läkekonsten synes de hafva egt. Man
har funnit i en grafurna en lancettspets, som utan
tvifvel begagnats till åderlåtning, och i en graf
i Danmark har man funnit ett skelett, hvars alla
omgifvande redskap tydligen utvisa, att den döde
varit en läkare eller qvacksalvare.

De kände vidare icke blott konsten att smälta och
smida, men äfven att sammansmälta koppar och tenn
och sålunda åstadkomma en blandning, som kunde
härdas till eggverktyg. Att åtminstone en stor del
af bronsåldersfolkets redskap varit tillverkade här i
Sverige, bevisas deraf, att man anträffat åtskilliga
formar för gjutning af yxor, knifvar, m. m.,
äfvensom åtskilliga samlingar af sönderbrutna och
till nedsmältning bestämda bronssaker, bronstackor,
o. s. v.

Äfven konsten att förgylla och belägga med tunn
guldplåt förstodo de, och må slutligen anmärkas, att
deras vapen och redskap ofta ega den mest smakfulla
form och äro försedda med de prydligaste inristade
figurer och sirater.

Deras vapen utgjordes af värja, dolk, stridsklubba,
lans
och sköld.

Skölden var deras enda försvarsvapen. Den var
rund med en större buckla i midten och smärre
deromkring. Stundom har man funnit sköldplåtar af
brons af ett synnerligen smakfullt och prydligt
arbete. Harnesk egde de icke.

Äfven stridslurarna, som voro stora och krumma,
böra ej förgätas. De äro ibland de skönaste
fornlemningarna från detta folk, men äro i vårt land
mycket sällsynta.

Bland smycken och prydnader må nämnas: de
smakfulla pannsmyckena (diademer) af olika form;
ringar, dels afsedda att bäras om halsen, dels vridna
i snäckform (spiralringar), som troligen burits
kring armen; breda armband, örringar, hårnålar;
vidare kammar och ett slags hårprydnader af trattlik
form, som fått namn af »tutuler»; fingerringar,
spännen
och kragknappar, samt slutligen – något, som
äfvenledes talar om en viss förfining i lefnadsseder
rakknifvar, hvilka hafva i det närmaste samma form
som nutidens, och af hvilka några funnits med ganska
skarpa egg.

Många af dessa prydnader äro af massivt guld, några
förgylda. Men bronsen sjelf har ännu, om den skuras
och putsas, i det närmaste guldglans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free