21 (Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen.)

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Skapelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Berättelser ur Sveriges Sagoålder.

1.

Den nordiska Gudasagan.

Skapelsen.

De källor, hvarur vi hafva hemtat vår kunskap om fädrens tro och
uppfattning af lifvet och dess betydelse, äro tvänne gamla böcker, hvilka
vi kalla Eddor. Sångerna i den äldre af dem äro samlade af presten
Sämunder (han dog år 1133 på Island); berättelserna i den yngre anses
sammanskrifna af Snorre Sturlesson, en mäktig lagman på Island, som
lefde mellan åren 1178 och 1241.

Så sjunges i en af dessa gamla sånger, benämnd »Valas spådom»,
om tidernas begynnelse:

Morgon var tidens,
då Ymer bygde;
var ej sand, icke sjö,
ej svala böljor;
jord fans icke,
ej himlen den höga;
blott Ginungasvalget,
men gräs intet.

Men der funnos förut på ömse sidor om det stora svalget, Ginungagapet,
tvänne verldar: Niflhem, köldens, längst uppe i norden, och
Muspelhem, eldens, långt ut i söder, der Surtur, dess herskare, satt med
lågande svärd. Etterströmmar, Elivågor, flöto ur Niflhem. De
stelnade till is, när de hunno svalget mellan de båda verldarna, och
Ginungagap blef omsider mot norr fyldt af ofantliga isberg, allt efter som
Elivågors etterdroppar fröso till is och rimfrost. Men mot söder smälte
isen af gnistorna och strålarna från Muspelhem. I dropparna var lif,
och der vardt en mans liknelse, som kallades Ymer.

Ymer var en ond jätte, och sådan hela hans afkomma. Ifrån
honom härstamma Rimthussarnes och jättarnes slägt.

Men äfven kon Audumbla danades af isens droppar. Af hennes
mjölk födde sig Ymer, och hon sjelf närde sig af att slicka de
rimfrostbelagda saltstenarna. Deraf uppkom första dagens afton en mans
hår, den andra en mans hufvud och den tredje en hel man. Han hette
Bure och egde en son Börr, som hade tre söner, Odin, Vile och Ve.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Apr 20 16:50:48 2007 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/sverhist/1/0025.html

		Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen. / 21 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Comments? \|