- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
24

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - 1. Den nordiska gudasagan. - Gudarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thor är den starkaste af alla Asar. Han är son af Odin
och jorden. Han är afsvuren fiende till jättarne och
trollen, och, då han åker på sin med bockar förspända
vagn, dånar det i rymden och fjellen skälfva. Hans
farligaste vapen är hammaren Mjolner, hvarförutan
han eger en annan klenod, bältet Meigingjard, som
fördubblar hans styrka, då han spänner det om sig.

Af de öfriga gudarne må vi nämna Frej, som rådde för
fruktbarhet, solsken och regn; Balder, oskuldens
och fromhetens gud, på hvars lif, såsom vi få se,
hela Asaväldet berodde; Heimdal, som i sin borg vid
ändan af Bifröst var gudarnes väktare. När han blåser
i sitt Gjallarhorn, höres det öfver all verlden. Brage
är skaldekonstens gud.

Gudarne voro till antalet tolf, och lika många, eller
flera voro Asyniorna, Asagudinnorna. Frigga är bland
dem den förnämsta och är Odins gemål. Hon känner
allas öden, men uppenbarar dem för ingen. Freja är
kärlekens och naturens gudinna och bor i Folkvang,
der hon mottager hälften af de i krig fallna.

Der i salen Freja
råder, säten att utdela;
hälften af de fallna
kallar hon hvar dag;
halfva valet Odin eger.


Iduna, Brages gemål, förvarar i en ask de föryngrande
äpplen, hvaraf gudarne äta för att icke åldras.

*



Till en början lefde gudarne ett lycksaligt lif tillsammans. De
anlade verkstäder, gjorde konstiga verktyg, hamrade guld och
pröfvade allt.

De lekte å vallen,
glada voro de;
Då var icke
brist på guld,
tills de kommo
mäktiga trenne
jättemör
ur Jotunhem.


Det var den gyllene tid, som alla folkslags gamla
sagor veta omtala, då gudarne lefde bland menniskorna
på jorden och lärde dem konster och handaslöjder.

Frid och endrägt rådde äfven med jättarne. Asarne
ingå giftermålsförbindelser med sköna
jättedöttrar. Loke, som blifvit upptagen bland Asarne,
men kallas den onde Asen, hade till och med ingått
fostbrödralag med Odin.

Men gudafriden stördes vid jättinnornas
ankomst. Gullveig, en spåqvinna, kom till Odins salar
och förutsade Asaväldets fall. Hon kastades på spjut
och brändes sedan –

och likväl
ännu hon lefver.
Odin utkastade
bland folket ett spjut.
Det var det första
krig på jorden.


Kriget fördes mellan Asarne och Vanerne, ett folk,
som vi hittills icke hört omnämnas. De voro berömda
för gammal visdom, liksom jättarne, och kallas
derför i sagorna »de vise Vaner». Njord och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free