- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
79

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagan om Hjalmar och Ingeborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vikingar vet jag de tappraste och de styfvaste, om dem
vill jag säga dig. Den ene heter Hjalmar, och kallas
den hugstore, den andre är Thord Stafnglam». –
Odd frågade: »hvar finnas de?» – »I Sverige» –
svarade fadern – »hafva de vintersäte och landtvärn,
men hvar sommar ligga de på sina härskepp.»

Odd bjöd nu sin fader farväl och seglade till
Sverige. Der lade han i land vid ett näs, som från
fasta landet gick ut i hafvet. Odd lät tälta å skeppen
och gick sedan upp på näset. På dess andra sida såg
han då, hvar Hjalmar och Thord lågo med 15 skepp;
men de hade tältat å land och höllo nu som bäst på
att anställa lekar. Odd kom tillbaka till skeppen
och mälde, hvad han hade sett. För att pröfva de
lekandes mod, om det var, som ryktet hade berättat,
skiftade Odd sitt folk i tvänne delar och lät sin
broder Gudmund med ena delen gå fram efter näset,
der han skulle uppgifva ett starkt härskri. Sjelf
ville han med den andra hälften af folket draga sig
bakom skogen och der äfvenledes uppgifva härskri. –
De gjorde så, och är det berättadt, att då Hjalmars
och Thords män fingo höra det första härskriet,
brydde de sig icke derom, utan fortgick leken utan
afbrott. Och när det andra härropet följde det första
tätt efter, höllo de upp så länge, som det varade;
men sedan gick leken, som om intet härrop hörts.

Odd och Gudmund drogo sig nu tillbaka och träffades
under näset. »Här tarfvas mera» – sade då Odd –
»än att ropa, och månde dessa ej bäfva för striden;
på sådana män», tillade han, »skall man icke stjäla
sig; vi skola ligga här öfver natten.»

Så fort det nu var stridsljust om morgonen, härklädde
sig Odd och hans män och gingo i land upp emot
Hjalmar. När denne såg vikingar i land härklädda,
rustade han och hans folk sig och gingo så emot
Odd. Snart hade de kommit hvarandra så nära, att det
kunde höras, då man ropade, och då frågade Hjalmar:
»hvem råder för detta manskapet?» – »Det gör Odd»,
svarade denne. »Var det du», fortfor då Hjalmar, »som
gjorde Bjarmalandsfärden för några vintrar sedan?» –
»Ja, var det så», svarade Odd, »och är jag nu kommen
hit for att utröna, hvem af oss är käckaste karlen.»

»Hur många skepp har du?» sporde nu Hjalmar
vidare. Odd svarade: »jag har 5 skepp och 100 man
på hvarje? Men huru många har du?» – »Jag har 15»,
svarade Hjalmar, »och 100 man å hvarje, men det skall
icke gälla dig. Ty vill jag afskilja 10 skepp, så
att vi blifva jemnstarka, och man månde gå mot man.»
– »Manligen är det taladt» – genmälde Odd, hvarmed
samtalet slutade, och de rustade sig å båda sidor
till striden.

Striden fortsattes hela dagen, och om qvällen
uppsattes fridssköld. Hjalmar sporde då Odd,
huru honom tycktes, att dagen varit. – Odd lät
väl deröfver. »Önskar du fortsätta leken?» frågade
Hjalmar. »Väl vill jag det», svarade Odd, »ty aldrig
än fann jag bättre och handfastare män.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free