Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Berättelser ur Sveriges sagoålder
- Sagubrott om Bråvalla slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
striden börjar; och likaså sade man svärdens tid är
inne, d. v. s. Skeggold är här, o. s. v. En hvar
inser väl, huru lätt man då kunde komma att tänka
sig Hirst och Skeggold som personer i stället för
begrepp – och genast voro de gudomliga väsenden,
Allfaders tärnor, som ledde striderna och ledsagade
kämparne till Valhall.
Stridslur ropar,
lösen flyger ut.
Svärdsklingor springa och blodströmmar vandra,
Härarne famna i vrede hvarandra.
Så målar vårt århundrades skald begynnelsen af en
strid.
Och stridslurar ljödo på Bråvallaslätten och
sköldebrak och härrop.
Mist var när och Skeggolds
stund var kommen; hennes ansigte strålade, der hon
lyddes från hästen på sköldarnas gny och svärdens
sång.
Pilarne afskötos först, och de flögo genom luften tätt
som hagel; derpå kastades spjuten och så grep man till
slagsvärden och de jernbeslagna stridsklubborna. Som
tvänne åskmoln mötas, så möttes härarne, och der
blef ett vapenbrak, som om himmel och jord fallit
tillsammans:
Hafvet, förskräckt,
tiger och undrar.
Solen är släckt,
Asa-Tor dundrar.
Men ur förvirringen vid första sammandrabbningen se vi
snart en och annan figur liksom träda fram ur massan
och ensamt tilldraga sig vår uppmärksamhet.
Der se vi den gamle konung Haralds mäktige kämpe
Ubbe från Frisland gå fram ur den danska härens
djupa leder. Han riktar sin gång mot främste mannen
i Sigurds fylking, mot Ragvald den rådkloke. En den
allra hårdaste strid uppstod mellan dem, och man såg
de väldigaste hugg undfås och gifvas å ömse sidor,
ty storhuggande män voro de båda. Här utdelade dock
Ragvald sina sista hugg; han föll, och Ubbe sökte
vidare fram i striden, lemnande åt andra att döma,
hvem som var dråpligare kämpen. Trygve, som stod i
ledet efter Ragvald, var den, som närmast föll för
Ubbe. När Alfreks söner från Upsala märkte detta,
vände de sig båda mot honom, men så stark och märklig
kämpe var han, att han dräpte dem båda och strax
derpå äfven Yngve. Sedan gick han så häftigt fram,
att alla måste vika för honom.
När konung Ring såg detta, uppmuntrade han sitt folk
och sade, »att de icke skulle låta en enda man så
förhäfva sig öfver dem alla; modiga män som de voro.»
– »Hvar är Starkodder nu?» sporde han vidare, »han,
som alltid förr bar högsta priset i striden?» –
Starkodder svarade: »Svårt är nu att vinna, herre;
dock skall jag göra mitt till och uträtta hvad jag
kan. Men Ubbe är en hård kämpe.» Derpå gick han emot
Ubbe, och begyntes nu mellan dem båda en strid, som
varade länge och som var den häftigaste. Slutligen gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0110.html
