- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
207

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dalarne [1]), förrän långt senare under Sveriges
medeltid. I södra delen af Dalarne deremot omkring
den stora, förenade Dalelfven är gammalt åkerbruk
och bygd från hedenhös, hvarom ättehögarna vittna.

Ättehögarne äro dock här i allmänhet sällsynta. Norr
ut ifrån »grafvarnes land», som Mälarlandskapen för
sin otroliga rikedom på ättehögar kunna kallas,
aftaga de, ju längre man kommer norrut. Öfver
Österdalarne gick Olof den heliges tåg, då han om
våren 1030 drog uppåt Norge för att återtaga sin
förlorade krona. De kojor, som hans män bygde för
nattlägren, kallades, sedan länge Olofs bodar. Men
folket var rått och hedniskt, hade aldrig kommit ur
sina skogar, och ännu halftannat hundrade år senare
visste det icke, säges det, om en konung var menniska
eller djur.

Norrland, den nordligaste delen af vårt fädernesland,
odlades och bebygdes först senare, men äfven der
finna vi under hedendomen bygder, tagna från de här
kringvandrande urinvånarne. Dessa nybyggen finna vi
utefter kusten, der utvandrare från Svithiod bröto
bygd, samt i Jemtland, Herjedalen och Helsingland.

Jemtland har fått sitt namn af Kettil Jamte, en son
af Anund jarl från Sparabo i Trondhiem. Han och en
myckenhet folk med honom drogo undan inre stormar
östan öfver Kölen, röjde marker och bygde stora
härad.

Helsingland bebygdes och fick sitt namn af Kettil
Jamtes sonson Thorer Helsi.

Herjedalen har fått sitt namn af Herjulf
Hornbrytare.
Han vår märkisman hos konung Halfdan
Svarte, Harald Hårfagers fader, och stod hos honom
i stor gunst. Sitt tillnamn fick han deraf, att han
vid ett gästabud, upptänd af vrede, slog en annan
i hirden, med ett silfverbeslaget horn så hårdt i
pannan, att hornet brast och hirdmannen föll död
ned. Men Herjulf måste tillika för detta dåd gå
i landsflykt. Han begaf sig till Erik Emundsson
i Sverige, blef hos honom väl emottagen och var
länge hans man. Slutligen blef han kär i konungens
syster Ingeborg, vann hennes kärlek tillbaka och
rymde med henne till landet söder om Jemtland, der
han nedsatte sig i en dal, som efter honom kallades
Herjulfsdal eller Herjedalen. Ännu visar folket det
ställe, der Herjulf och Ingeborg skola hafva bott, och
den hög, som gömmer Herjulf och hans skatter[2]. Här
finnas ättehögar, men i Jemtland nästan inga, utom
i Matmars socken. I Vesterbotten ser man de sista
ättehögarna. De finnas i Kabböle by i Umeå socken,
för så vidt som de icke äro ett verk af naturen. –
Ända till Umeå-elf och något deröfver finna vi dock
bygd från hedenhös. Dock varade hednaåldern här också
länge.


[1]
Filipstads och Carlskoga bergslager,
Lekebergslagen, Grythytte, Nora, Lindes, Nya
Kopparbergs, Norbergs bergslager och Vester-bergslagen
i Dalarne. Detsamma gäller om sjelfva den upländska
bergslagen, om Sala silfverberg och om Stora
Kopparberget.
[2]
Vid Herje-ån, fyra mil vester om Lillherrdals kyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free