Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Samhällsförfattningen. Folkklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samhällsförfattningen.
Folkklasserna.
Man skulle egentligen kunna säga, att under dessa
vårt samhälles första tider, under dess första
utvecklingsperiod icke fans mer än en enda folkklass,
nämligen odalböndernes klass. Ty lagen, som kallades
böndernes lag, var ej skrifven för någon annan än
dem, och erkände icke något samhällsstånd högre än
den frie jordegande bondens.
Likvisst fans det, om också ej af lagen uttaladt,
en viss skilnad i samhällsställningen hos Sveriges
invånare, hvilken skilnad stälde så väl ofvanom som
nedanom bonden andra samhällsklasser. Ofvanom honom,
mellan honom och konungen, stodo tignarmännen;
nedanom honom stodo allmänningsbönder och landtbönder
samt slutligen trälarne. Vi gå vid skildringen af
dessa klasser nedifrån och uppåt och börja derför med
Trälarne. Det rådde en skarp skilnad mellan den frie
och den ofrie eller trälen. Trälen stod hvarken under
lag eller landsrätt, han betraktades som sin husbondes
egendom, så att han kunde säljas eller bortbytas och
var öfver hufvud helt och hållet beroende af sin
egares godtycke. På tinget var han icke vittnesgill,
och husbonden var ansvarig för honom, ty sjelf kunde
han ej svara för sina handlingar inför lag.
Trälen var dessa tiders tjenstehjon och arbetsfolk. Den frie
mannen tog sällan tjenst, drog hellre i härnad att
förvärfva gods och anseende.
Rigsmal eller »sången om Rig» är en gammal Edda-sång, hvars
syfte går ut på att förklara de särskilda folkklassernas uppkomst
från gudarne. Heimdal vandrade en gång – säges det här –
under det antagna namnet Rig fram vid en Sjöstrand
och kom till en by, der han fann ett hus, hvars dörr
stod på gafvel och der tvänne hjon, grånade af arbete,
sutto vid elden å golfvet. Efter gudens besök födde
qvinnan en son, som kallades Träl.
Han började växa
och väl trifvas,
vardt å hans händer
skrynkligt skinn;
krumpna knogar,
tjocka fingrar;
trumpen uppsyn,
lutad rygg
och långa hälar,
de stengårdar lade,
gödde åkrar,
skötte svinen,
vallade getter
och grofvo torf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
