Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kristendomens strider med och seger öfver hedendomen - Sanct Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon tid efter döpelsen gå klädda i hvita drägter,
kallade derför deras Gud »hvita Krist».
Den nydöptes hvita kläder kallades »hvita vadir»
(ett ord i fädrens språk, som vi ännu hafva qvar
i vadmal och klädnings-våd). Af den omständigheten,
att man ofta på runstenarna finner uttrycket: »han
dog i hvita vadum»[1],
synas desse nykristne hafva
ansett det som en förmån att få dö i sina dopkläder.
Efter denna korta öfversigt af kristendomens första
uppträdande i Norden öfvergå vi till berättelserna om
de särskilda kristendomspredikanter eller – såsom de
nu kallas – missionärer, hvilka i dessa tider lefde
och verkade inom vårt fädernesland. De fleste kommo
från England. Tvänne vägar förde dem derifrån till
vårt land; den ena gick öfver Norge, den andra öfver
Danmark. På båda har kristendomen kommit till oss,
dock mest på den förra.
De mest framstående af dessa missionärer skola här
anföras.
Sanct Sigfrid.
Slaget vid Swoldern år 1000 bildar i afseende på
kristendomen en vändpunkt i Nordens historia. De
förnämste af Olof Tryggvassons fiender öfvergingo
efter den segern till kristendomen, och om Erik jarl,
den tappraste af dem alla, säges det särskildt,
att han under sjelfva striden gjort det löftet att
blifva kristen, om han vunne seger. Eriks broder Sven
följde hans föredöme, och äfven Olof, Sveakungen,
den mäktigaste drotten i hela Norden, antog någon tid
efter det nämnda slaget offentligen och högtidligen
kristna läran.
Konung Olof Tryggvassons hofbiskop Sigurd, en engelsk
man, densamme, som under Swolderslaget tog vård om
drottning Tyri, skall enligt några underrättelser
hafva varit den, som döpt Olof Skötkonung [2].
Dopet skall hafva skett i Husaby källa i Vestergötland
vid foten af Kinnekulle[3].
Om de orsaker, som
bestämde konung Olof att antaga kristendomen, är
vanskligt att tala, ty vi känna föga eller intet
derom, ej heller när han börjat vända sitt sinne
åt det hållet. Kanhända hade de kristne lärare, som
följde med fadern från Danmark, kunnat utöfva något
inflytande på det mottagliga ynglingasinnet. Men
faderns snara återfall i hedendomen synes dock visa,
att detta inflytande snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
