- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
232

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanct Eskil - Sanct Bothvid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

granskapet af Forss bär ännu hans namn. Brott, som
begingos i Eskilstuna eller under Eskilsmessan,
en fest till Eskils minne, som firades den 12 Juni,
belades af den gamla Södermanlandslagen[1] med högre
straff, än hvarmed samma brott, begånget på annan
tid och på annat ställe, bestraffades.

Sanct Bothvid.

Ungefär samtida med Eskil, åtminstone medan striden
mellan hedendomen och kristendomen ännu som häftigast
brann, lefde den helige Bothvid. Redan som yngling kom
han från Södermanland, der han var född, till England,
dit han begaf sig i handelsärenden. Af en prest,
hos hvilken han njöt gästfrihet under ett halft år,
lärde han känna kristendomen. Sedan han lärt sig
Herrans bön och den apostoliska tron, blef han döpt
och återvände derpå till fäderneslandet.

Det var i östra delen af Södermanland, i Södertörn,
som han lefde och verkade. Han började genast efter
sin återkomst predika och lyckades genom sin fromma
vandel, sitt nit och många underverk, såsom hans
legend förmäler, vinna många för den nya läran.

Sålunda fick han sin död: Han hade friköpt en slavisk[2]
fånge och ville öfver Gotland sända honom åter
till sitt land. Men för att den friköpte säkrare
skulle kunna lemna landet, följde Bothvid och en
vid namn Esbern, som skötte Bothvids gård, med ett
stycke på vägen. De lade med båten till vid Rogö,
en holme i Mälaren[3], der de hoppades finna fartyget,
som skulle bortföra den friköpte fången. Fartyget fans
emellertid icke. Man sökte både länge och väl, men
något fartyg stod icke ätt upptäcka. Trötta af resan
och sökandet, nedlade de sig då under ett lummigt
träd för att i dess skugga söka hvila. Knappt hade
de likväl här insomnat, förr än fången smög sig upp
och dödade så väl Bothvid som Esbern. På båten, som
fört dem dit, skall fången sedan hafva undkommit till
sitt fädernesland. Detta skall hafva skett år 1120.

Då Bothvid emellertid icke hördes af i sitt
hem, anstälde hans broder Björn och en prest
vid namn Henrik den noggrannaste undersökning,
finnande slutligen till sin sorg broderns och hans
följeslagares lik på den nämnda holmen.

Efter 9 års förlopp byggde Björn på brödernes ärfda
jord en kyrka, dit han i närvaro af biskop Henrik i
Upsala och biskop Gerder i Strengnäs flyttade sin
broders lik, och lät inviga kyrkan till Guds och S:t
Bothvids ära. Denna kyrka fick namnet Botkyrka efter


[1]
Vi känna, att hvarje landskap egde sin särskilda
lag. De utgjordes i äldsta tider af korta kärnspråk,
som kunde bevaras i minnet, och först senare
öfvergingo de i offentlig skrift.
[2]
Slaver kallas den stora samling af folk, som
då liksom ännu i dag bebor det östra Europa ända
fram omkring Odern och nedtill Adriatiska hafvet.
Bland dem bo äfven folk af annan rot, såsom Mongoler
och Turkomaner, men Slaverne ega nu väldet.
[3]
Eller i Södermanlandsskären.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free