Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanct Stefan - Förhållandet mellan Svear och Götar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som genom prakt och ståt ville inverka på menigheten[1],
och Adam af Bremen klagar sjelf på ett ställe
öfver de »dåliga lärare, som söka sitt eget i stället
för det, som hörer Jesus Kristus till, och derigenom
förarga dem, som kunde frälsas».
Vi hafva redan några gånger talat om munkar och
kloster, utan att närmare förklara, hvad dermed
menas. Den förste missionären i vårt land, Ansgarius,
var munk, och klostren blefvo ganska tidigt talrika
hos oss, ehuru vi icke med visshet veta något om
dem att berätta förr än i århundradet efter Olof
Skötkonung eller på 1100-talet.
Klosterväsendet hade sin grund i kristendomens bud om
verldens försakande. En och annan kände sig så gripen
af detta bud, att han för att fullkomligt afskära
all gemenskap med verlden drog sig tillbaka till en
enslig klipphåla eller till ödemarken och der med den
torftigaste spis framlefde sitt återstående lif under
bön och betraktelse af de gudomliga tingen. En sådan
ensittare eller eremit vann det största anseende,
och snart följdes hans föredöme af flere. Då dessa
funno fördelen af att sluta sig tillsammans till
ett samfund, uppstod deraf ett kloster. Detta
klosterlif är så gammalt, att redan 300 år efter
Kristi födelse det första klostersamfundet skall hafva
stiftats i Egypten af en vid namn Antonius. Seden
kom omkring 200 år derefter till Europa. En vid
namn Benedictus af Nursia stiftade i Italien år 529
klostret Monte Cassino. Det fick sin egen »regel»
eller ordning, hvarefter munkarne skulle lefva,
och alla de äldsta kloster i det vestra Europa voro
Benedictinerkloster. Dessa munkar kallades nämligen
så efter sin stiftare. Sedermera uppstodo flere
sådana munkordnar, såsom Bernhardiner, Dominikaner,
Franciskaner, Cistercienser, Cluniacenser.
Alla dessa klosterföreningar fingo efter hand gods och
grund i Sverige och ökade sin egendom beständigt. Det
låg, som vi hafva sett, en vacker tanke till grund för
dessa stiftelser, men de blefvo slutligen något helt
annat, än hvad de voro ämnade till. Vi få tillfälle
att se det i den följande historien.
Förhållandet mellan Svear och Götar.
När den gamla konungaätten med Edmund Gammal
utslocknade, var kristendomen i det närmaste antagen
i Götaland, åtminstone dröjer det icke så särdeles
länge, förr än namnet kristne sammanfaller med namnet
Götar, liksom hedningar med Uppsvear. De kristnes
begär att med våld utrota hedendomen framkallade
långvariga strider, hvilka dock skulle upphöra,
när deras orsak upphörde, d. v. s. då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>