- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
251

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filip och Inge den yngre - Den fortsatta striden mellan Svear och Götar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konungens kärlek blef äfven besvarad, men äktenskapet
blef barnlöst, och man säger, att drottningen
förblifvit en ren och obefläckad jungfru.

Sedan konungen, hennes herre, i blifvit förgifven på
Vreta, skall hon hafva företagit en pilgrimsfärd till
det heliga landet och Kristi graf, och var en bland de
första, som från Sverige företogo en sådan färd. Vi
hafva nämnt, att sådana vallfärder till de heliga
orterna voro mycket vanliga under dessa tider. Man
ansåg det lända underbarligen till själens frälsning
och till bot för en syndig lefnad att beträda den
jord, som Kristus trampat, och bedja på de ställen,
der han led för våra synder, och derför strömmade
skaror af fromma troende till Jerusalem. – Drottning
Ragnhild företog färden till sin och sin aflidne
herres själalisa. Många faror och besvärligheter
mötte henne på den långa vägen. Så blef hon en gång
i en skog öfverfallen af röfvare, hvilka alldeles
utplundrade och lemnade henne naken i skogen. Men –
då kommo der Guds englar från himmelen och iklädde
henne en skön och kostelig kjortel.

Ragnhild skall hafva besökt både Rom och
Jerusalem. Vid sin återkomst blef hon abbedissa,
d. v. s. föreståndarinna öfver nunnorna i Vreta
kloster. Der lefde hon sedan i ro och uppnådde en
hög ålder, egnande hela sin tid åt andaktsöfningar
och barmhertighetsverk, besökte sjuka och hjelpte
och lindrade nöden, hvar hon kunde. Af uppgiften
i rimkrönikan finna vi, att hon ligger begrafven i
Telge. S:t Ragnhilds källa i Söderköping skall hafva
fått sitt namn af henne.

Den fortsatta striden mellan Svear och Götar.

Med Inge den yngre utslocknade den Stenkilska
konungaätten, och nu utbröto striderna mellan de båda
hufvudstammarna i full låga. Vi hafva förut nämnt, att
ända från Blot-Svens val till konung Stenkilska ätten
icke mera var ensamt herskande öfver hela Sverige,
ehuru inga strider finnas i häfderna från dessa tider
nämnda. Efter Inge d. yngres död hafva vi bestämda
underrättelser om tvänne konungar, den ene öfver
Svearne och Östgötarne, den andre öfver Vestgötarne,
nämligen hos de förre Ragvald Knaphöfde och hos de
senare Magnus Nilsson.

Ragvald var son af Olof Näskonung och hörde utan
tvifvel till Blot-Svens ätt. Han var en båld och
hugstor man – säga krönikorna – af jättelik växt och
ett vördnadsbjudande yttre. Efter Inges död ville
han göra Uppsvearnes gamla rätt att bestämma om riket
gällande och red derför in öfver Vestgötagränsen. Det
var sed då, att en konung, när han red omkring sitt
rike, skulle före inträdet i hvarje landskap lemna
och emottaga gisslan eller, som det hette, grud.
Ragvald underlät att göra detta, och Vestgötarne
blefvo deröfver högligen uppretade, anseende det
för den största vanheder, som kunde drabba dem. De
stämde derför tillsammans och öfverföllo och dödade
den djerfve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free