Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmän österleds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folken kommo i en sådan oenighet, att de beslöto
sända bud till dem, som bodde vestan öfver hafvet
och hvilka de kort förut fördrifvit, att de skulle
skicka dem konungar.
Detta folk på vestra sidan om Östersjön kallas
Varäger eller Varjäger, d. ä. Väringar, ett namn,
som Ryssarne ej kunde uttala. Vi böra skilja mellan
dessa båda folknamn Ryssar och Väringar. Ursprungligen
voro, som vi hafva sett, Ryssarne (Roxolanerne) ett
folk af samma stam som Svearne. Finnen kallar ännu
i dag Svensken Ruotsalainen, d. v, s. Ryss, medan
han kallar Ryssen Vänälainen, d. v. s. en Väner
eller Wender, hvilket folk åter var ett slaviskt
folk. Dessa ursprungliga (germaniska) Ryssar antogo
snart det slaviska folkets seder och språk, efter
som arten är hos det germaniska folklynnet att
lätt låta påtrycka sig en främmande prägel och sedan
helt och hållet öfvergå uti och sammansmälta med
det folket, som denna prägel tillhör. På den tiden,
då sagotecknaren (Nestor) lefde, var detta redan en
afgjord sak, så att det folket Ros, Ruotserne eller
Ryssarne, redan hade blifvit Slaver.
Namnet Väringar, som egentligen betecknar folken
vestan Östersjön, uppkom först senare. Men till
uppteckningen!
»Vårt land är stort och godt», sade sändebuden till
våra fäder, »och med allt välsignadt, men det är
ingen ordning; kommen, våren våra furstar och regeren
öfver oss.» – Trenne bröder, säger sagan, foro på
denna uppmaning österut. De hette Rörek, Signjut och
Thorvard, hvilka namn sedermera förändrades, så
att de på Nestors tid ljödo så: Rurik, Sineus och
Truvor. Dessa bröder och deras följen upprättade
trenne riken, hvilka sedermera sammansmälte till
ett. Detta rike kallades Gardarike, helt visst af
de ofvan nämnde gorody eller gårdar, som de slaviska
eller turkomaniska folken uppfört, men hvilka nu de
tre bröderne bemäktigade sig. Sedermera inkallade
dessa furstar till sitt skydd och till sina inbördes
strider – ty sådana uteblefvo icke heller der –
krigare från andra sidan hafvet. Sådana kommo också,
och till slut blef det sed att hålla en stående här af
sådana krigare. Dessa kallades Väringar af ordet var,
som betyder edligt löfte eller förbund, och väringar
är således detsamma som edsförbundna. Detta skedde
i slutet af 900-talet.
Efter Rurik namnes en Helge, som Ryssarne kallade
Oleg. Hän underlade sig Kiew (Kiaenugard) och gjorde
sedan utför Dniepern ett tåg ända till Konstantinopel,
der han af den grekiske kejsaren utpressade stora
penningsummor och andra fördelar för de Ryssar,
som i handelsärenden besökte den stora staden. Oleg
efterträddes af Ruriks son Ingvar, som Ryssarne
kallade Igor. Äfven han gjorde år 941 ett tåg till
Konstantinopel, hvilket dock aflopp olyckligt. Hans
skepp förstördes nämligen af den så kallade grekiska
elden[1]. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
