- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
322

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker II Carlsson - Erik X Knutsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmark om den stora olyckan, upplågade alla af harm
och hämdlust, så att det blef ej svårt för Sverker
att åter samla här.

Denna gången möttes konung Sverker och Erik Knutsson
med sina härar vid Gestilren, helt nära det forna
slagfältet vid Kungs-Lena. Men äfven detta slag
förlorade Sverker. Han skall hafva fallit för sin
egen mågs, Sune Folkessons hand. Äfven Folke jarl
och många andra af Folkungaätten skola här hafva
stupat. Man vet ej med säkerhet, på hvilken sida
Folkungarne stodo i striden, men det är troligt
att det var på Eriks, och i konungalängden vid
Vestgötalagen heter det: »Folkungarne slogo Sverker
ihjel i Gestilren mellan Dala och Lena.»

Äfven om detta slag gå sägner, och många ortnamn
och andra minnesmärken antyda att här en gång
stått en strid. Ej långt från Gislegården ligger
Kongsbro, kanske märkvärdig genom Sverkers död,
och på slätten, som sträcker sig från Kungs-Lena
norrut in i Dala socken, ligger en hög, om hvilken
den allmänna sägen går, att de stupade danske kämparne
der blifvit begrafna. Kongsängen och Segerkärret vid
Hvarfsby hafva likaledes måhända sina namn från denna
tilldragelse. I ett gärde derinvid ligger en hög,
som kalks Björnskog, i hvilken man år 1740 påträffade
en stenkista med ett skelett, som hade sporrar på
fötterna.

Konung Sverkers lik fördes från slagfältet till
Alvastra, der han begrofs hos sina fäder. »Oc aer
hans e giaettit at godo», det är: han lemnade ett godt
minne efter sig, som det står i en gammal förteckning
på Sveriges konungar.

Erik X Knutsson.

Erik Knutsson var efter slaget vid Gestilren
och konung Sverkers fall obestridd konung öfver
Sverige. Den fallne Sverkers son var då blott 9 år
gammal och kunde således icke komma ifråga.

Samma år sände konung Erik bud till Danmark till
konung Valdemar Sejer med anhållan om hans syster
Richissas hand. Hon var dotter af den Sofia, hvars
skönhet de samtida historieskrifvarne saknade ord att
beskrifva. Måhända låg der någon beräkning å konung
Eriks sida i afseende på detta val. Åtminstone
gifva den föregående tidens händelser anledning
att tro på något sådant, och att Erik genom en så
nära slägtskapsförbindelse med danska konungahuset
ville undandraga sverkerska ätten det stöd, som
den derstädes haft, på samma gång som han ville
vinna detsamma för sin ätt. Å andra sidan var
det för Valdemar mera skäl för än emot en sådan
förbindelse. Den svenske konungen tillhörde en ätt,
som, oaktadt den nödgats ett par gånger vika för
Sverkrarna[1], dock alltid segrande återbestigit
tronen, och det utan


[1]
Knut Eriksson för Carl Sverkersson och denne Erik
för Sverker Carlsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free