- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
368

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik XI Eriksson - 3. Öfversigt af tiden från 1161 till 1250

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En af våra mest framstående konstkännare, professor
C. G. Brunius, som äfven besökt Varnhem och med
hänryckning betraktat dess pelarrader och korkolonner,
»dess altarplats, der ett bättre lifs stillhet
tycktes råda», ytrar om denna tempelbyggnad:

»Jag beträdde detta heliga rum och fann deri en
andäktig väckelse till allvarliga betraktelser,
som åtminstone jag aldrig erfarit i nutidens så
kallade vackra och salonglika kyrkor. Skola då aldrig
nutidens praktiska konstnärer lära sig af detta
slags tempelbyggnader att fatta ett högre, så till
sägandes öfversinnligare begrepp om en storartad,
en upplyftande helgedom?»

»Jag ingick genom den högtidliga koromgången i de
furstliga grafvarna, hvarest mörkret redan gjorde
föremålen mindre synbara. Det var liksom mäktiga
andar omsväfvade mig i dessa dystra grafhvalf. Hvilket
rikt ämne till betraktelser! Här hvilade konungar,
som efter hvarandra suttit på en osäker tron. Huru
ha de icke omgifvits af barbari och fanatism, partihat
och uppror? Men de älskade det ljus, hvilket omkring
dem började spridas, och de fingo anspråkslösa, men
högtidliga hvilorum i en landtkyrka, som då var och
ofelbart skall förblifva en af Nordens härligaste
tempelbyggnader.»

Grafstenar och minneshällar med prunkande inskrifter
finnas öfver konungarna, men de äro alla ditsatta
af ofvan nämnde M. G. de la Gardie. De äldre och
ursprungliga, om sådana funnits, hafva långt för
detta blifvit förstörda.

3.

Öfversigt af tiden från 1161 till 1250.



Vi hafva slutat ett skede i vårt fäderneslands
historia. Vi hafva kommit två hundrade år längre fram
i tiden – och likväl är hela denna tidrymd endast att
betrakta som en öfvergångslänk från det gamla till
det nya, eller till det skede, som har fått namnet
medeltiden. Den innehåller ännu mycket af de under
hedendomen bestående förhållandena, men man har ännu
ej rätt kommit in i medeltiden. Kristendomen och de
förändrade förhållanden, som härflöto ur densamma,
är en bestämning för denna tid, som ensam skiljer
den ifrån den föregående. Men för öfrigt är allt
liksom i sjelfva sin utbildning. Vi stå vid ingången
till den tid, som med skäl kan kallas herrarnes,
men ännu finnes ej något i lag erkändt herrestånd.

Herreståndet bildade sig under denna tid. Jarlens
makt är ett uttryck för herrarna, och vi veta, hur
stor denna makt blef och var i sådana mäns händer
som Birger jarl Brosas och Birger jarls till Bjälbo.

Vid denna öfversigt följa vi samma
ordning som vid öfversigten af hednatiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free