Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eskilstuna är oss af S:t Eskils legend till namnet
bekant, och der var nu ett kloster, som inom kort
förvärfvade stor rikedom.
Thorshälla och Eskilstuna kunna icke anses som städer
i detta tidehvarf. Vi hafva, anfört dem mera såsom
märkeliga orter och emedan de något längre fram,
i medeltiden förekomma såsom städer.
Telge, numera Söder-telge, hvilket
namn staden fick efter Norr-telges anläggning,
hafva vi hört nämnas.
I Telge Ragnhild, min hustru, ligger,
jag tror hon mig nåd af Gud tigger –
låter den mindre rimkrönikan konung Inge den yngre
utsäga. Staden bär ännu i sitt sigill en qvinnobild,
som anses vara S:t Ragnhilds, och äfven invid denna
stad hafva vi en S:t Ragnhilds källa.
Norr om Mälaren i de tre »folkländerna» Tiundaland,
Attundaland och Fjerdhundraland eller, såsom de med
ett gemensamt namn kallas, Upland, hafva vi äfven
städer. Upsala, det gamla Upsala, fans ännu, och der
var äfven biskopsstol; men det hade dock förlorat
sin forna storhet med hedendomen.
Östra Aros eller Nya Upsala, d. v. s. det nuvarande
Upsala, vann allt mera på det gamla. Om orsaken till
dess namn hafva vi redan talat. Erkebiskopssätets
hitflyttande skedde visserligen ej förrän 1273, men
detta visar dock att orten var under stark tillväxt
redan på denna tid.
Mycket bidrog dertill den under byggnad varande
domkyrkan. Hon blef ej färdig förr än 1435 och hade
liksom så många andra af de stora tempelbyggnaderna,
flera missöden att utstå, medan hon ännu var under
arbete. – Det nämnda året flyttades S:t Eriks ben
hit från Gamla Upsala i ett träkapell, som icke
borttogs förr än kyrkan var färdig.
Sigtuna hade sett sina bästa dagar: Ännu var det
dock ej alldeles utan betydenhet, ehuru väl farliga
medtäflare redan uppstått på ömse sidor.
Enköping var en bland dem. Man vet med visshet
att det redan under denna tidrymd hade
köpmän, som voro bosatta i staden och till och med
buro namn af borgare. Det är ett till våra dagar
bevaradt erkebiskopsbref, som lemnar oss dessa
underrättelser. Enköping bär deruti namn af stad[1].
Stockholm var en annan. Sägner gå om Sigtunabor,
som efter deras stads förstöring fylt en urhålkad
stock med dyrbarheter, silfver och guld, och låtit
den drifva i sjön med beslut att bygga en ny stad,
der stocken tog landfäste. Det kan ligga någon sanning
i sägnen. Sigtunabor kunna hafva bosatt sig på den för
handeln så gynsamma ort, der nu Stockholm står. Det
är dock föga troligt att stadens upphof får sökas i
enskild företagsamhet. Allraminst kunde Sigtunabor
omedelbart efter sedan de sett sin jemförelsevis så
djupt in i landet belägna stad
[1]
I det på latin skrifna brefvet kallas den villa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0377.html
