- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
387

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gille i stort; ty orsakerna, som framkallade det,
voro desamma som för gillena inom städerna, och ordet
hansa betecknar egentligen handelsgille. Benämningen
brukades till en början för enskilda tyska
köpmannaföreningar i utlandet, och, det dröjer
länge, innan vi få höra namnen hanseförbundet eller
hansestäder begagnas offentligen.

Några städer i norra Tyskland förenade sig om att
med gemensamma krafter utföra större handelsföretag
och att på allmän bekostnad utrusta krigsfartyg för
att skydda sina krämarskutor. Det var hänseförbundets
begynnelse. De i förbundet deltagande städernas antal
var till en början obetydligt – mellan 10 och 12 –
men det förökades sedermera, och så småningom blef
förbundet emellan dem allt mer och mer fast och
ordnadt. De förbundna städerna underkastade sig
gemensamma lagar och domstolar och höllo allmänna
möten, hvilkas beslut voro bindande för dem alla.

Enligt nyare undersökningar skall detta förbund
hafva förberedts af det, som köpmän från de särskilda
städerna förut ingått på Gotland. Lübeck var ifrån
begynnelsen en af de mäktigaste städerna i förbundet,
och efter Visbys fall[1]
intager den utan gensägelse
främsta rummet. – Sina första handelsprivilegier
i Sverige fick Lübeck af konung Knut Eriksson och
Birger jarl Brosa.

Mynt känna vi för denna tid. Mark guld och
vägd mark silfver till skilnad från en mark mynt
omtalas så väl i de äldsta af våra diplom som i våra
landskapslagar. Marken var enligt vårt äldsta diplom[2]
den högsta myntenheten och örtug den lägsta, af hvilka
tjugufyra gingo på marken. Ett öre innehöll åtta
örtugar och var således lika med en tredjedels mark.

Olof Skötkonung skall hafva varit den förste,
under hvilken mynt slogos i Sverige. Hans mynt
föreställer å ena sidan en figur, som skall vara
konungens bröstbild med omskrift OLUF REX ZVEVOR
(Sveorum), d. ä. »Oluf, Svearnes konung». Å den andra
sidan finnes ett kors, och i de fyra mellanrummen,
hvilka korset bildar, bokstäfverna C. R. U. X. Dessa
bokstäfver bilda det latinska ordet crux, som på
vårt språk betyder kors. Omskriften på denna sida
innehåller myntmästarens och myntställets namn,
det senare angifves med de tre bokstäfverna ZIH,
som man anser beteckna Sigtuna.

I äldsta tider brukade man betala varor med enkla
stänger eller tenar af silfver eller guld, hvilka
afhöggos i stycken, motsvarande varans värde. Sådana
stänger eller tenar brukade derför vridas i ringform
omkring en större armring och medfördes sålunda för
förekommande behof.

I lifgördeln fasthängdes vanligen den pung, hvari man
förvarade mynten. Man förde likaledes med sig besman
och vågskål för att


[1] Se länfre fram!
[2]
Utfärdadt af erkebiskop Stefan. Han hade lyckats
förlika, en qvinna, vid namn Doter, som ingått i
kloster, och hennes son Gere, hvilka länge legat
i en ifrig tvist med hvarandra. Konungens (Carl
Sverkerssons) och biskopens sigill äro aftryckta
i rödt vax och fasthänga med gula snodder vid
dokumentet. De äro af tiden något skadade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free