- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
401

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkungaätten - 1. Birger jarl och Valdemar. Valdemar Birgersson väljes till konung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Folkungaätten.



Redan under Inge den äldres regering gjorde sig
denna slägt känd genom sin dåvarande hufvudman Folke
den tjocke, som var gift med en dotter till konung
Knut den helige i Danmark. Denne Folkes sonson
var Birger Brosa, Knut Erikssons jarl, hvilken vi
förut omtalat. Hans brorson Ulf Fasi var jarl först
hos Knut Johansson långe, som äfven skall tillhört
Folkungaslägten, och sedermera hos Erik XI, samt
fick till efterträdare i jarladömet sitt syskonbarn
Birger jarl till Bjälbo. Slägten hade sina stamgods
i Östergötland, men var för öfrigt vida spridd. Dess
utgreningar synas af slägttaflan å nästa sida.

1.


Birger jarl och Valdemar.


Valdemar Birgersson väljes till konung.



Med konung Erik Eriksson utslocknade den Erikska
konungaätten, liksom den Sverkerska hade utgått med
konung Johan Sverkersson. Der fans således nu ingen,
som med full arfsrätt kunde träda till riket.

Riket var dock icke arfrike, men derigenom att man
alltid valde son efter fader kunde det få utseende af
att vara ett arfrike. Att man på grund af slägtskap
med konungahuset kunde göra anspråk på konungadömet
och att sådana anspråk under den förflutna tiden
verkligen gjordes, derpå hafva vi sett flere exempel.

Nu funnos många bland de stora slägterna, i synnerhet
folkungaslägterna, som genom slägtskap med de
utslocknade konungahusen och genom det anseende de
åtnjöto samt sin stora rikedom kunde uppträda med
anspråk på den lediga konungakronan. Mycken oro och
många strider syntes derför följa på den fromme konung
Eriks död.

Låtom oss kasta en blick på de män, som nu stodo
närmast omkring tronen, och så nära, att de kunde göra
sina anspråk gällande på någon grund af arfsrätt.

Först visar sig då för oss den mäktige och ansedde
jarlen, Birger till Bjälbo. Han befann sig, som vi
veta, vid tillfället af konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free