Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birger jarl och konungarne i Norge och Danmark - Ett par minnen ur det enskilda lifvet, utgörande bidrag till den tids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lysande följe af herrar, fruar och jungfrur anlände
den kungliga bruden till Sverige, och i Jönköping
blef bröllopet firadt med all tidens prakt och ståt.
År 1254 dog Ingeborg, jarlens husfru och konung Erik
Erikssons syster. Ungefär den tiden, som sonen gifte
sig med Sofia, började äfven jarlen se sig om efter
en gemål.
I ett kloster i Danmark lefde då brodermördaren Abels
enka, Mechtild. Man känner ej med visshet, om hon
ingått der för att söka skydd under de oroliga tiderna
eller om det skett med aflagdt renlefnadslöfte
för hela sin återstående lefnad. Till henne friade
jarlen. Erkebiskopen Jakob Erlandsson understödde
denna förbindelse. Han hade öfverflyttat sitt hat
från fadern till sonen, och det visar sig tydligt,
huru han sökte störta Christofers son från tronen. På
denna ville han sätta Abels son – må hända emedan han
af honom väntade sig mindre motstånd för vinnandet af
det mål, för hvilket han sträfvade, nämligen kyrkans
oberoende af konungamakten. Att nu binda den mäktige
Birger jarl vid denna sak, och med sådant band, som
en så nära slägtskap bildade, var något, som väl var
värdt sitt arbete.
Jarlen låg år 1261 med sin flotta vid Öresund, man
vet egentligen ej af hvilken anledning. Men det året
stod ett slag vid Lohede slätt i Slesvig, der så väl
den unge konungen som hans moder enkedrottningen
blefvo tillfångatagna. Striden gälde åter Slesvigs
förhållande till Danmark. Abels son, Erik, som nu
var hertig der, ville hafva det som ärftligt län
och understöddes af sina fränder, de holsteinska
grefvarna. Kan vara, att erkebiskopen nu framkommit
med sitt förslag till jarlen; det är dock vanskligt
att säga, hvad som bestämde denne. Underrättelserna
från denna tid lemna oss härutinnan ingen ledning.
Det året firade emellertid jarlen sitt bröllop med
drottning Mechtild; men om erkebiskopen hyst något
hopp, att jarlen skulle arbeta för en tronförändring i
Danmark, så slog det hoppet felt. Och hyste drottning
Mechtild några tankar i den vägen, så fann äfven hon
snart, att Birgers tanke var en annan och att ingens
vilja i riket var mäktigare än hans.
Ett par minnen ur det enskilda lifvet, utgörande
bidrag till denna tids historia.
Sigrid den fagra. Vid Borens södra strand i Ekebyborna
socken ligger ett gammalt herresäte, som länge
burit namnet Ulfåsa. Detta namn är dock ej ställets
ursprungliga. Det skall hafva blifvit så kalladt
efter Ulf Gudmarsson, S:t Britas man, om hvilka vi
längre fram komma att tala. Dessförinnan var det
ett folkungagods och egdes af Magnus Minnisköld,
och efter honom af sonen, Bengt Magnusson, lagman
i Östergötland. Hvad gården hette i hans tid, veta
vi icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
