Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birger jarls lagstiftning och inre styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och samma rättigheter och förmåner tillförsäkrades
svenskarna i Lybeck. Sjöröfvare skulle, om han befans
vara en Lybeckare, förvisas staden, och om han var
svensk, sitt land.
I ytterligare skrifvelse, afgifven i Linköping
1251, bekräftar jarlen dessa friheter »för den
kärlek och vänskap» – säger han – »som vi hafva
för eder», men naturligtvis med bibehållande af
motsvarande fördelar för svenskarna i Lybeck. I denna
stadfästelse tillförsäkras äfven Lybeckarne rättighet
att i händelse af skeppsbrott få rädda af lasten så
mycket de förmådde, äfvensom i händelse af dödsfall en
Lybeckares egendom skulle få bortföras af en laglig
arfvinge, som inom år och dag anmälde sig, och först
efter den tiden såsom danaarf hemfalla till konungen.
I afseende på den förstnämnda af dessa rättigheter
var den ingalunda af ringa betydenhet och svårigheten
af densammas upprätthållande ganska stor. Det var
nämligen en gammal plägsed att anse hvarje strandvrak
för strandegarens egendom, och vi påminna oss,
att sjelfve erkebiskop Jakob Erlandsson ville göra
en sådan rätt gällande för sig emot konungen af
Danmark.
Några år efter sedan Lybeck erhållit dessa privilegier
ankom till Sverige en borgare från staden Hamburg
vid namn Jordan. Han var utskickad af sin stad att
hos Birger jarl i Sverige utverka samma rättigheter,
som Lybeckarne åtnjöto.
Jordan framstälde vältaligt sin sak inför jarlen.
»Hamburgs makt» – sade han – »kan väl icke jemföras med Sveriges.
Dock äro menniskornas öden och krigslyckans
vexlingar så ovissa, att äfven svagare makters
vänskap understundom kan vara af mycken
fördel, och den oegennyttiga tacksamhet och trohet,
Hamburgarne visat de furstar, genom hvilkas bistånd de
förökat sitt välstånd, ville de äfven visa Sverige.»
Och Hamburgarne vunno sin önskan, äfven de. Helt
visst var det dock ej sändebudets väl lagda ord,
som inverkade på jarlen. Birger visste väl hvad hans
land tarfvade och hvilka fördelar en liflig handel
tillskyndade detsamma. I Juli månad 1261 utfärdade
Birger sitt bref om staden Hamburgs handelsfriheter,
hvilka öfver hufvud voro de samma som Lybecks.
Ännu längre sökte Birger utvidga handelsrörelsen. Han
sökte nämligen inleda handelsförbindelsen med
England. Konungen der hette på Birger jarls tid Henrik
och var den tredje i ordningen med det namnet.
Till honom kommo sändebud från Birger, framförande
hans anhållan i detta afseende. Men konung Henrik
var vid den tiden så upptagen af andra omsorger –
säger han i en skrifvelse till Birger
– att han ej kunde med allvar omfatta förslaget,
men yttrade tillika den önskan, att Birger måtte
närmare låta honom veta sin mening.
Då sände Birger en prior af predikaremunkarnes orden
vid namn Bert tillika med Commer, en munk af samma
orden, till England, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
