Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brödrastriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilja och som derför af Valdemars drottning fick
namnet Alls intet, han syntes ej bland den lysande
samlingen af rikets store på denna dag. – Erik var
död. Kort efter, sedan han vunnit titel af hertig,
hvilken han fick på samma gång som Magnus blef konung,
insjuknade han och dog. I sitt testamente, upprättadt
på sjuksängen, skänker han några gods till kyrkan,
såsom vanligt var den tiden för att vinna hennes
förböner för själen. Den 3 Januari 1276 utfärdade
konung Magnus en förordning om verkställandet af
sin broders testamente[1].
Mot slutet af år 1275 vistades konung Valdemar
i Lödöse. Det var derifrån, som han utfärdade
stadfästelsebrefvet på Hamburgarnes privilegier,
och i Lödöse firade han äfven sin äldsta dotters,
Ingeborgs, förmälning eller trolofning med Gerhard
II af Holstein.
Men det var ej svårt att se, till och med för Valdemar
sjelf, att hans kraftfulle broder vunnit mera af
honom, än hvad beslutet på det sista mötet dem
emellan innehöll i orden. Männen i Göta rike kunde
ej vara blinda för den stora öfverlägsenheten hos
Magnus. Någon hållning, något tecken till karlavulet
sinne fans dessutom ej hos Valdemar. Detta gjorde
också sitt till att förderfva Valdemars sak.
Han begaf sig till Norge till sin svåger konung Magnus
Lagabäter, som han träffade i Bergen. Hans afsigt
var att af svågern erhålla råd och hjelp, om han kunde
återvinna riket från sin broder, och Magnus åtog sig
försöket att medla mellan bröderna. Då blef åter ett
möte utsatt. Det skulle hållas vid midsommartiden år
1276.
Då fick man se framemot midsommaren det sagda året
en väldig flotta af tvåhundratjugu skepp styra in
genom utloppet af Göta elf och vidare uppför till
Konghäll. Det var den norska flottan, och ombord
var konungen och de förnämligaste männen i hans
rike. Erkebiskopen af Trondhjem samt biskoparne af
Opslo och Bergen voro bland det andliga följet de
förnämste. Bland lekmännen finna vi Erling Alfsson,
densamme, hos hvilken Valdemar lemnade sin unge son
Erik; vidare Erlings söner Alf och Finn, Eylifr af
Naustadalen samt Björn Gyrski. Dessutom befunno sig
i de konungsliga följet en mängd kanslerer, stallare
och märkismän.
I Konghäll infann sig äfven konung Valdemar med sin
drottning och deras unge son Erik samt deras följe.
Det var på Söndagen den 21 Juni, som konung Magnus
Lagabäter kom till Konghäll, och han dröjde der öfver
midsommardagen. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
