- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
498

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet af konung Magnus' historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till Varnhems kloster tre hundra mark penningar till
årliga själamessor en dag för Magnus sjelf, en annan
för hans broder Erik och en tredje för hans fäder,
hvilkas ben der hvilade.

För öfrigt till hvarje kloster tre marker silfver
och till hvarje hospital två marker, att efter
vederbörande biskops förordnande utdelas till kläder
åt de sjuka.

Upsala domkyrka erhöll fyra marker silfver att deraf
förfärdiga en bild af jungfru Maria till högaltaret.

Skara fyra marker silfver till ett sockenbudskärl.

Linköping fyra marker silfver till en kalk på
högaltaret.

Strengnäs domkyrka likaledes fyra marker silfver till
förfärdigande af ett rökelsekar.

Vesterås fyra marker silfver till en altarskrud.

Åbo fyra marker silfver till en kalk och en oblatask.

Vexiö domkyrka erhöll hela skruden i konungens dagliga
kapell, nämligen altarskruden, röda messhaken och
tre kappor, en af grön och en af röd färg.

Dessutom skulle hvarje kyrka, inom hvars församling
antingen ett konungens arfvegods eller ett kronogods
låg, erhålla tre marker silfver, hvaraf kyrkan skulle
få hälften till ljus och presten hälften.

Till fullgörande af allt detta skulle användas
inkomsterna af de nio myntpressarna i Skara,
Jönköping, Skeninge, Nyköping, Söderköping, Strengnäs,
Örebro, Vesterås och Upsala.

Slutligen tackar konungen af sitt innersta hjerta
alla sitt rikes biskopar, ädlingar, riddare, svenner
af vapen och sina tjenare för deras visade goda vilja
och trogna tjenst.

»Och emedan de dödas minne» – säger konungen –
»lätt försvinner ur de efterlefvandes sinnen under
lifvets sorger och bekymmer; derför uppmana vi och
bedja rikets biskopar, att de hvar i sin stad måtte
af välvilja och synnerlig ynnest förordna om årliga
förböner för vår själ, att vårt minne icke måtte
förgå med klockljudet, utan fortlefva och förblifva
i trogna hjertan.»

Inemot sex år lefde konung Magnus, efter det han
upprättat sitt testamente.

Vi veta, att konungarne på denna tid icke hade någon
bestämd vistelseort, utan att de uppehöllo sig på
sina gods, dragande omkring från det ena till det
andra. Ingen konung före Magnus har i detta afseende
varit mera rörlig än han. Urkunderna från hans tid
visa oss det, och då det för mången kan vara af
nöje att se, huru han sålunda drog ifrån den ena
kungsgården, det ena klostret och biskopsstaden till
den andra, anföra vi här i ett sammanträngdt register
hans färder under blott ett par år.
År 1278.
Januari d. 2, 3 och 4 var Magnus i Upsala.
» »22 ..................... Örebro.
Maj » 4 ..................... Sandom.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free