Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköpings gästabud och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkoprydnad, och skulle tillika för deras själar ett prebende
instiftas i de förstnämnda stiftsstäderna.»
»Till Cistercienserklostren i Alvastra, Nydala,
Varnhem, Juleta, Roma på Gotland och Ås i Halland
tjugu marker penningar åt hvardera, med undantag af
Alvastra, som fick fyratio.»
»Till nunneklostren af Cistercienserorden i Sko,
Vårfruberga, Vreta, Askeby, Gudhem och på Gotland
likaledes tjugu marker penningar hvardera, men
nunnorna i Riseberga fingo hundra marker, S:t Clara
kloster i Stockholm fyratio marker och hertigarnes
syster Richissa, som var nunna i detta kloster,
hundrade marker penningar.»
»Till Dominikanerklostren (Predikobröderna)
i Skeninge, Kalmar, Lödöse, Skara, Strengnäs,
Vesterås, Sigtuna, Åbo och Visby skänktes tjugu marker
hvardera.»
»Till nunneklostren af Dominikanerorden i
Skeninge och Kalmar likaledes tjugu marker hvardera.»
»Till Franciskanerklostren (Gråmunkarne) i Stockholm,
Upsala, Nyköping, Söderköping, Linköping, Jönköping,
Skara, Visby, Arboga och Enköping likaledes hvardera
tjugu marker penningar.»
»Till hospitalen i Söderköping, Skeninge, Lödöse,
Skara, Enköping, Oknebeck[1],
Helghusko och det på
Gotland, till fattig- och sjukhuset i Skara för sjuka,
orkeslösa, utlefvade prester, samt till
Helgeandshusen i Stockholm, Upsala, Vexiö och det på Gotland
gafs åt hvardera tjugu marker.»
»Sockenkyrkorna och sockenpresterne i de församlingar,
der hertigarne hade jordegods, fingo hvardera sex
marker (så att presten deråt fick tre och kyrkan
tre). Till de fattiga skänktes hundra marker.»
»Gårdarne Svartsjö, Algö och Hammarö anslogos till
betäckande af dessa utgifter och till verkställare
af testamentet utsagos biskoparne Carl i Linköping,
Bengt i Skara och Styrbjörn i Strengnäs, samt de ädle
herrarne och riddarne Mats Kettilmundsson, Birger
Pedersson, Knut Magnusson, Filip Ingevaldsson och Bo
Nilsson.»
Sedan dess förgick våren, och sommaren kom, men allt
så sutto hertigarne qvar i sitt fängelse och knappast
hörde de bullret och ropet der utanför murarna,
huru deras män stredo för dem.
Dagen, när de dogo, vet man icke, och icke heller
sättet, huru dervid tillgick. Dock synas de hafva
lefvat till midsommaren, åtminstone kalla sig icke
hetiginnorna för enkor förr än efter den 27 Juni
1318.
Det är troligt att rimkrönikans utsago, det hertigarne
blifvit svultne till döds, är sann. Dock får man icke
taga rimkrönikeskribenten så på orden, att man sätter
detta deras ihjälhungrande omedelbart efter konungens
bortresa till Stegeborg. De af hertigarne utfärdade
bref, som finnas i behåll, tala deremot.
Rimkrönikan berättar deras död sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
