Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mats Kettilmundsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af Mats Kettilmundssons testamente synes, att äfven
han varit en på gods och håfvor mäkta rik man och
omgifven af all sin tids ståt, så väl i afseende
på mängden af tjenare som i afseende på dyrbar
klädebonad. Sjelfva testamentsurkunden finnes dock
icke i behåll, endast en afskrift, som nätt och
jemt innehåller hans testamentariska förordnanden
med uteslutande af allt annat. Tydligen synes denna
afskrift hafva blifvit gjord för någon af arftagarne
eller testamentsverkställarne.
Först gifver han åt Predikarebröderna i Vesterås,
i hvilkas kyrka han hade utsett sitt grafställe, 200
marker penningar, tvänne silfverkäril och en tafla
af elfenben; vidare till domkyrkan i Upsala gården
Norby, till Linköpings domkyrka gården Ulghe, till
domkyrkan i Skara gården Sigharstorp, till domkyrkan
i Vesterås Limsta.
Konungen, hans herre, fick ett stort guldspänne
och konungens syster, »hans fröken», ett mindre
guldspänne.
Vidare blefvo erkebiskopen samt biskoparne i Linköping
och Åbo ihågkomna, äfvensom alla kloster i riket,
bland hvilka några erhöllo framför de andra rika
donationer. Hvarje kyrka i riket, der något af hans
gods var beläget, fick en ko, och likaså hvarje
prest.
Hans hustru Aleydis eller Adelhejd erhöll gårdarna
Aspanäs, Svina, Öndabodä, Vendeledä, Ullefors,
Lundby och Oshammar, dertill tre guldspännen, tio
guldringar, tio skedar[1],
två större silfverkäril,
fyra silfverskålar, en sylfmit och en
silfverbägare.
Dottern Ingrid fick gårdarna Vädla och Ekeby.
För öfrigt synes af testamentet, att Mats
Kettilmundsson egt icke mindre än fem kaplaner i sitt
hus samt en mängd tjenare af alla slag.
Inalles bortskänkte Mats Kettilmundsson i rena
penningar mer än 4,373 mark och 400 mark i silfver. Af
dessa sistnämnda erhöll hans herre konungen
200. Synnerligen rik var han på pelsverk. Mer än 327
timmer hermelin, mårdar och gråverk bortskänktes i
testamentet.
I afseende på Mats Kettilmundssons dödsår hafva
meningarna varit delade. Dock är man numera bestämdt
viss om att han dog före slutet af 1327, emedan han
i sitt testamente äfven ihågkommer Birger Pedersson,
och han dog det året. Tvänne gamla kronologier upptaga
hans dödsår till 1326, något som bekräftas genom ett
bref af år 1329, hvari Aleydis kallas »enka».
Allt hvad man talat till hans beröm med anledning af
förmyndarestyrelsens åtgärder faller således icke
på hans del. Och – som vi redan anmärkt – han var
egentligen icke mannen att ordna och bringa till ro
ett i sitt innersta upprördt folk. Han kunde genom
hänförelsen af sitt kända mod och sin bepröfvade
mandom draga folket med sig och göra slut på den långa
fejdetiden, men något mera kunde han icke. Den lugna
kraften, som utjemnar och förenar, var icke hans. Han
kunde med draget svärd rycka sin fiende på lifvet,
det var hans lust att tumla om på sin häst i stridens
vimmel, öfver hufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
