Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förmyndarestyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömvärda, äfven om man måste medgifva, att ett brott
banat dem vägen till väldet, och att – såsom S:t
Brita säger i sin uppenbarelse – den rätte arfvingen
(junker Magnus) icke blef utvald till följd af de
väljandes partiafsigter och deras begärelse som ville
regera.
Vi öfvergå nu till de särskilda tilldragelserna under
denna styrelse.
Adeln och presterne voro, som vi veta, skattfrie och
kallades derför också »frälsta». En beskattning på
frälset, i synnerhet om man känner huru nogräknade
desse herrar voro om hvad som tillhörde deras fri-
och rättigheter, talar derför som ett godt intyg
både på de styrande herrarnes myndighet och deras
undseende för den skattdragande bonden.
Det första förmyndarne hade att göra var att afhjelpa
den mest trängande nöden och inlösa till kronan de
slott, som voro i utländingarnes händer. Men till
detta behöfdes penningar, och den enda utvägen
att skaffa sådana var att ytterligare beskatta
allmogen. Desse förmyndare vågade dock bereda sig
medel genom att utsträcka beskattningen uppöfver
allmogen till de privilegierade stånden. Att detta
skedde för att lindra allmogens tunga beskattning,
faller af sig sjelft.
Man fattade till den ändan det beslut, att alla,
som egde förläningar i jordräntor, skulle aflemna en
tredjedel af det löpande årets uppbörd till kronans
tjenst.
Det bref, som härom sändes till riddare och svenner
af vapen inom Upsala stift, är utfärdadt från Skara
och har följande lydelse:
»Magnus med Guds nåde, Sveriges och Norges konung
etc. – till alla riddare och svenner, som innehafva
kronans räntor och som bo i Upsala stift etc. –
Då våra kära råd, såsom det är de flesta af eder
kunnigt, funnit för godt, att vid utskrifningen om
hjelp för inlösen af våra slott, hvilka befinna sig i
utländingars våld, våra riddare och svenner af sina
inkomster måga hjelpa bönderna, hellre än att de
ensamma fortfarande må betungas med odrägliga pålagor;
– allt så bjude vi och befalle, vid förlust af dessa
edra inkomster, hvar och en af eder att uppgifva
tredjedelen af all inkomst från de af oss honom
förlänta jordräntor etc. – och aflemna förbemälda
tredjedel nästkommande Mårtensmessa i Stockholm
till våra råd och lagmannen Birger Pedersson. Gifvet
Skara 1323 Söndagen inom åttonde dagen efter vår frus
himmelsfärd.»
Brefvet lemnar oss äfven ett begrepp om varuvärdet för
denna tid. Deri finnes nämligen uppgifvet det värde,
som skulle gälla för de aflemnade varorna. En läst
spanmål (12 tunnor) bestämdes till 10 mark svenska
penningar, ett skeppund smör till 5 och ett skeppund
fläsk till 4.
Nu gingo på den tiden 4 1/2 till 5 mark penningar på
1 mark silfver eller 8 riksdaler specie, hvadan 1 mark
penningar = 6 kronor 40 öre, och derutaf finner man,
att en tunna spanmål gälde 5 1/3 kr., ett pund smör
1 kr. 60 öre och 1 pund fläsk 1 kr. 28 öre.
Det var den ringa tillgången på myntade penningar,
som hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
