- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
618

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus Eriksson myndig konung, 1332-1355 - Åtskilliga tilldragelser inom riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han erhållit nämnda lån utan någon slags
rättighet, endast och allenast genom de andliges
välvilja, och han skulle aldrig begära någon dylik,
större eller mindre undsättning[1].

För den öfriga summan gingo de förnämsta af
Sveriges och Skånes män i personlig borgen, mot
det att till dem pantsattes Kalmar stad, slott
och län, Skällviks slott, hela Östergötland, hela
Helsingland, Gästrikland, Fjerdhundräland, Dalarna,
Nerike och Vermland med alla från dessa landskap
utgående skatter; hvarförutom pantförskrefvos
särskilda kronan tillhöriga gårdar och qvarnar samt
hela inkomsten af Skåne och 500 marker silfver årligen
af Kopparberget. Slutligen tillsköt konungen allt
sitt eget silfver
.

Hvad det beträffar att »gå i personlig borgen», så
öfverlemnade den, som det gjorde, sin person såsom
gislan i borgenärens händer[2]. När då betalningen
efter tilländalupen tid uteblef, kunde borgenären
behandla sin gislan efter godtfinnande, och då kunde
det hända, att många blefvo belagda med bojor och
kastade i fängelse. Detta inträffade med flera af dem
som nu gingo i borgen för konung Magnus. Och mycken
klagan uppstod i landet deröfver, att konungen ej
lade sig mera vinn om att ur fångenskapen och skulden
utlösa dem, som gått i borgen för honom och riket.

Detta var anledning till den skrifvelse konungen
utfärdade till Södermanlands invånare femte dag Jul
1336.

För öfrigt må märkas, att borgesmännen icke gingo i
borgen såsom nu, en för alla och alla för en, utan
hvar och en borgade för sin andel af hela summan. Så
finner man, att Israel Birgersson (Brahe), Birger
Pederssons son och efter honom lagman i Upland,
gått i borgen för en summa af 450 marker och att han
öfverlemnat sin person som gislan för summan. Sedan
de 450 markerna voro betalda, blef herr Israel åter
lös och förklarades fri. Vi hafva ännu i behåll
det af Marquard och Gotschalk von Kyrnen utfärdade
qvittobrefvet af år 1334.

Åtskilliga tilldragelser inom riket.

Konung Magnus red sin eriksgata år 1335. Hvad som
menas dermed och huru dervid tillgick, det känna vi
redan, och att konung


[1]
I Mars månad samma år ser man af ett annat
konungens bref, att han af riddaren Gisle Elinesson
lånat 6,427 mark penningar, för hvilka han till
riddaren pantsätter all konungslig uppbörd, med
undantag af ensaksböterna, inom Tierps och Våla härad
jemte kungsgården Husby i det förstnämnda häradet
och gods på Lingö; hvaremot 500 mark skulle årligen
afkortas på skulden.
[2]
Så till exempel erkände riddar Greger Månsson, Puko
Glysing m. fl. i ett öppet bref af den 17 Juli 1332,
att de köpt å konungens vägnar af Ulf Ambjörnsson och
Gustaf Nilsson en rustad häst för 80 mark silfver,
kölnisk vigt, eller 400 mark penningar, och förbundo
sig att betala denna summa senast den 6 Januari 1333,
eller också infinna sig personligen i Stockholm och
icke »utan dessa herrars Ulfs och Gustafs vetskap
och goda vilja derifrån utgå» förr än betalning
blifvit erlagd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free