- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
631

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtskilliga tilldragelser inom riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var nu för att underhandla om de skånska
angelägenheterna som Lybeck skickade tvänne
senatorer, Tideman Güstrov och Hans Rode, såsom sina
sändebud till konungens kröning, och den 12 Augusti
undertecknade konungen på Stockholms slott deras
privilegier.

Redan den 2 Augusti hade de erhållit en förnyelse
af konungens dom angående Erengisle Näskonungssons
söner. Den aflidne Erengisle Näskonungsson hade sjelf
offentligen erkänt, att han mottagit varor och gods
från ett fartyg, som blifvit Lybeckarne fråntaget i
Pernaus hamn, och konungen hade dömt, att inkomsterna
af Erengisles sons gods skulle lemnas såsom ersättning
till Lybeckarnes fullmäktig Johan af Gryten eller
hans ombud.

Sex dagar derefter hade de lybske senatorerne utverkat
för sin fädernestad – såsom deras krönikeskrifvare
säger[1] – »stor frihet i Sverige och i Skåne
evinnerligen att bruka.» Dessa friheter voro: 1:o)
frihet från utgifter och tull, om icke af tillfälliga
orsaker handel skulle förbjudas[2]; 2:o) rättighet
för Lybeckare att, om de bosätta sig i Sverige,
der åtnjuta landets lagar och kallas svenskar; 3:o)
om någon Lybeckare lidit någon orätt här i Sverige och
icke före sin afresa vunnit rättvisa, skulle konungen,
när bref och vittnesbörd om den tillfogade oförrätten
tillstäldes honom från Lybeck, genast råda bot derpå
enligt landets lagar; 4:o) sjöröfvarna, som svärmade
kring de svenska kusterna och grepos å bar gerning,
skulle omedelbart straffas; grepos de icke å bar
gerning, men angåfvos och öfverbevisades inför
domstolen, skulle de dömas enligt Sveriges lagar;
5:o) vänskapligt bemötande samt 6:o) beviljades
på drottning Blankas förbön och till följd af
kröningshögtidligheterna, att om någon Lybeckare
strandade på Sveriges, Norges, Skånes eller Hallands
kust, skulle han inom år och dag ega rätt att berga
sitt gods oah fritt besitta och nyttja det, han eller,
om han under tiden med döden afgått, hans lagliga
arfvingar, och förbjöds strängeligen hvarje fogde,
embetsmän eller annan undersåte att häruti lägga något
hinder. – I de flesta af dessa punkter förbehöllos
motsvarande rättigheter för Svenskar i Lybeck.

Den lybska beskickningen vid detta tillfälle synes
hafva varit mera än vanligt högtidlig till följd
af sändebudens höga värdighet såsom medlemmar af
Lybecks råd. Sjelfva den ansökning, som inlemnades
till konungen, var på ett så värdigt sätt affattad,
och öfverlemnades på ett så höfviskt och för konungen
och de närvarande rådsherrarna


[1] Detmar.
[2]
Detta privilegium på tullfrihet må verkligen hafva
ansetts såsom en rätt stor fördel, ty tullen var en
god inkomstkälla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free