Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanct Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktsamt. Ej mindre än fyra söner och fyra döttrar uppfostrades i deras
hem, der de bodde på det vackra Ulfåsa vid Borens strand, eller på
Olshammar i Nerike vid nordvestra stranden af Vettern, der man ännu
på gården visar en flat sten, som skall hafva begagnats af Birgitta, när
hon steg till häst för att rida till Vadstena.
En gång, medan de bodde på Ulfåsa, skulle herr Ulf med sin
husfru begifva sig öfver sjön till det på norra sidan belägna Kristberga
(numera Krigsberg), men råkade derunder i svår sjönöd, och lofvade
då att, om han blef räddad, bygga en kyrka. Genom sin fromma
husfrus böner blef han räddad, och dagen derpå stego de till häst och
redo till det stället, der de föregående dagen kommit i land. Birgitta
höll ett spö i handen och sade: »hvar som helst jag kastar detta
rörspö, som jag håller i min hand, skall det rätt uppstå och på samma
ställe uppväxa en ek, och der skall kyrkan blifva byggd.» Och så
kastade hon spöet, och det blef stående och slog rot, och en ek växte
upp, och der blef också kyrkan byggd. Häraf kallades kyrkan Ekeby
vid Boren, som sedan sammandrogs till Ekebyborna[1].
Man förde ett strängt, återhållsamt och allvarligt lif hos lagman
Ulf Gudmarsson, och det har i alla tider ansetts såsom något godt.
Men man förde der i första rummet ett gudeligt lif efter den tidens
tro. Man vårdade sjuka och fattiga, ett eget herberge fans för sådana på
deras gård, och der såg man ofta fru Birgitta i egen person frambära
maten och betjena de hjelpbehöfvande, äfvensom hon regelmessigt hvarje
torsdagsqväll tvådde deras fötter för att efterfölja Jesu föredöme. Fru
Birgitta åt sig aldrig mätt sjelf, fastade långa tider och lefde hvarje
fredag endast af vatten och bröd. Mycket sysselsatte hon sig med
läsning af heliga mäns lefverne, äfvensom af bibeln som hon lät
öfversatta på svenska, förmodligen genom sin biktfader, den lärde magister
Mathias.
Ett sådant fullkomligt hänvändande åt de högre tingen kunde icke
annat än utöfva inflytande på hennes omgifning och i första rummet
på hennes man, lagman Ulf, hvars fromma sinne dessutom vår mycket
böjdt att vända sig ifrån det verldsliga lifvet med allt dess buller och
flärd och oro. Han företog tillsammans med sin hustru och ett
ansenligt följe en pilgrimsfärd till Compostella[2] i Spanien, der apostelen
Jakob anses vara begrafven. När de på hemvägen derifrån kommo till
staden Arras[3] i Frankrike, föll herr Ulf i en svår sjukdom, hvarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
