Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus och Erik, 1355-1359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafver emot all riksens rätt och sedvänja». Mot denne
Bengt bjuder han nu som konung »rikets allmoge att
vid förlust af lif och gods samfäldt stå honom bi»,
förklarande genom detta sitt bref öppen fejd mot honom
och alla hans hjelpare, ehvar de än månde träffas.
Brefvet är, som vi se, hvad ordalydelsen beträffar,
riktadt mot hertig Bengt, men dess andemening åsyftade
lika mycket och hufvudsakligen konungen, betraktades
så äfven af samtiden.
Så kom hertig Albrekt med en tysk här öfver till
Skåne och med honom var grefve Johan den mildes son,
grefve Adolf af Holstein. Erik med Erengisle jarl
och många andra af de missnöjda herrarna förenade
sig med utländingarna och drogo till Halland samt
började belägra Varberg, hertig Bengts hufvudborg.
Konung Magnus drog med en norsk här nedåt elfven,
för att komma sin gunstling till hjelp, och med honom
voro många norska herrar, bland hvilka Jon Hafthorsson
och Orm Östensson. Men innan Magnus hann fram, var
Varberg i Eriks våld och hertig Bengt fördrifven.
Det är allt hvad vi veta om kriget mellan fader och
son.
Eriks första handling innebar liksom ett öppet hån
mot den vackra färg han sökte gifva sitt företag,
när han skref till Sveriges folk, att han ville bota
den skada riket lidit genom konungen hans fader och
Bengt Algotsson. Han utfärdade nemligen i lägret vid
Varberg den 27 December 1356 tvänne bref. Genom det
ena gaf han åt hertig Albrekt – till belöning för de
tjenster denne gjort honom »att återställa kronans
makt» och i förhoppning om hans ytterligare biträde
– Skanörs och Falsterbo slott samt Fullsocken att
besitta på 12 år med all konungslig rätt, endast med
undantag af en skatt som erlades för hvarje eldstad
och som derföre kallades grufvegäld.
Genom det andra brefvet gaf konung Erik, som talat
så ståtliga ord om att riket skulle vara helt och
ostyckadt, åt hertig Albrekts båda söner Henrik och
Albrekt södra Halland jemte Bjäre och norra Åsbo härad
i Skåne till ärftligt län under Sveriges krona. Detta
var något helt och hållet nytt, och flera af Eriks
egna medhållare synas hafva dragit sig tillbaka
derför, åtminstone om man får döma af den svårighet
Erik hade att få deras sigill under brefvet. Ännu
den 24 Maj 1357 var detta icke gjordt, och han måste
afgifva en särskild förbindelse, att dokumentet,
försedt med de rätta sigillen, skulle aflemnas före
den 6 Oktober det året i Skanör. Brefvet är helt och
hållet uppsatt i feodalistisk anda, och vi veta,
huru främmande för våra förhållanden alla sådana
förläningar voro.
Så gick emellertid året 1356 till ända. Konung Magnus
tillbringade julen i Lödöse och derifrån måste han
börja underhandla med sin upproriske son. Den 14
Januari slöts ett stillestånd dem emellan, och hertig
Albrekt och grefve Adolf fingo i uppdrag att såsom
skiljedomare bilägga alla tvistigheter. Härmed slutade
dock icke fiendtligheterna helt och hållet. Enskilda
strider förekommo och fångar gjordes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
