Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus och Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att nu på ett antagligt sätt kunna förklara denna
åtgärd af konung Håkan, förutsatt att den verkligen
inträffat, synes det, som om han nödgats gifva vika
för påtryckningen af de mäktiga herrarna och genom att
för ögonblicket göra dem till viljes, rädda hvad som
räddas kunde för fadern. Helt visst var der fråga om
allvarsammare åtgärder från herrarnes sida, än hvad
vi af de knapphändiga anteckningarna från den tiden
kunna föreställa oss. De hade redan en gång gjort
ett lyckligt uppror, det andra kunde också göras,
och tidpunkten derför var väl knappast lämpligare
ännu. Håkan vann ockjså sitt mål. Ty sedan han den
15 Februari 1362 blifvit vald till Sveriges konung i
Upsala, befriade han sin fader ur fängelset, så vida
icke detta skett redan förut.
Enligt ett bref, som Håkan utfärdat sjelfva valdagen,
var Magnus då närvarande i Upsala.[1]
Likaledes vet
man, att konung Magnus var i Söderköping den 20 Mars,
och i Lödöse den 27 April. Ifrån Lödöse skref konung
Håkan ett bref till inbyggarne i Upsala erkestift,
hvari han säger, »att då han och hans fader nu här i
Lödöse blifvit förlikta med hvarandra, skulle också
all fiendskap upphöra mellan deras män inbördes». –
Nu säger den åberopade anteckningen, att konung Håkan
befriade sin fader ur fängelset Kristi Himmelsfärdsdag
den 26 Maj. Vi finna deraf huru föga trovärdig
uppgiften är, och det är ingalunda gifvet att den
behöfver vara mera tillförlitlig i den ena än i den
andra delen af hvad den berättar.
Det är tydligt, att Håkan lika väl som hans fader
skulle inse nödvändigheten att bryta med dessa herrar,
hvilka sökte hvarje tillfälle att förödmjuka dem,
och då nu Valdemar syntes vilja gå dem till mötes,
är det mindre underligt, om de åter voro böjda för
att förbinda sig med honom.
Valdemar skulle naturligtvis högst ogerna se de
holsteinska grefvarnes makt utvidgas genom en så nära
slägtskap med konungen af Sverige och Norge. Det
föll honom derför så synnerligen väl i händerna,
att grefvedottern vinddrefs till hans rike, der han
kunde på bästa sätt genom hennes qvarhållande arbeta
på tillintetgörandet af hela denna giftermålshandel.
Enligt stilleståndshandlingen, som afslöts med
städerna, skulle Valdemar eller hans sändebud hafva
en sammankomst med konung Magnus någorstädes mellan
Halmstad och Laholm. Detta sammanträffande föll sig
nu särdeles lägligt. Må hända hade Valdemar också ett
personligt sammanträffande med Magnus här någorstädes,
der det blef lätt för honom att visa fördelarna af en
närmare förening dem emellan. För Magnus borde äfven
numera, sedan Valdemar förlorat hoppet om sin sons,
den raske Christofers räddning, och sedan sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
