- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
733

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrekt af Meklenburg och Magnus Eriksson, 1364-1371

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del af striden hafva utkämpats. I närheten ligger
äfven den så kallade blodskällan, och derinvid – så
går sägnen – skall en konung hafva hållit ett hårdt
fältslag, då blod flutit i strömmar och källan fylts
af blod, hvaraf den skall hafva fått sitt namn.

Oaktadt det rikare flöde af vigtiga händelser,
som historien erbjuder, sedan man väl kommit
ur hedendomens töckenverld, finner man dock för
hvarje steg man tar framåt inom denna fornverld,
att töcknet i viss mån är qvar. Det är ljusare,
morgonsolen lyser derpå – det är alltsammans. De
vigtiga händelserna, de enda snart sagdt som man med
visshet känner, förefalla som bergstoppar, hvilka
sticka upp ofvan om en ljus sky. Men munken i sin
cell, der han upptecknade sitt klosters vigtiga öden,
eller krönikeskrifvaren, oftast munk han också, var ej
fallen för vidlyftiga utläggningar. Ett par korslagda
svärd inhuggna i klipphällen var urinvånarens satt att
beteckna och för efterverlden bevara minnet af ett
fältslag. Klosterkrönikan gör ungefär detsamma. »Då
och då stod ett slag», säger hon, hvarken mer eller
mindre. Hon begagnar bokstäfver, hennes föregångare
en bild – det är hela skilnaden. Derför framstå så
ofta dessa tiders händelser för oss ofullständiga. Vi
se masten på skeppet som seglar förbi, något mera se
vi icke.

Så omtalas såsom den enkla följden af slaget vid Gata,
att konung Magnus blef fången. Det var hufvudsaken,
det var det enda som var värdt att minnas.

I Vadstenaklostrets diarium – »Clostersens Tänkiebok»,
som den också kallas – finnes för år 1365 endast
följande anteckning: »Herr Magnus, Sveriges konung,
blef tillfångatagen i kriget, förd till Stockholm
och insatt i tornet. Och utvaldes en ny konung öfver
landet, herr Albrekt, grefve Albrekts af Meklenburg
son. Då satte sig roffoglar på bergens spetsar;
ty de tyske tyranniserade under många år.»

Vi anföra detta endast som exempel. De öfriga
krönikorna och klosteranteckningarna äro ännu
fåordigare.

Nu finnas dock åtskilliga samtida vittnesbörd, som
visa att de hittills om detta slag och konungens
tillfångatagande följda berättelserna ingalunda få
tagas efter orden. Så fann en dansk diplomsamlare[1]
år 1751 i den norska staden Skiens arkiv ett bref,
utfärdadt i Tunsberg af konung Magnus och besegladt i
hans närvaro den 5 Oktober 1365. Detta bref uppbrann
1777 i Skiens brand, men afskriften finnes qvar
i det danska geheimearkivet. Ett annat af konung
Magnus likaledes i Tunsberg utfärdadt och i hans
personliga närvaro beseglagdt bref af den 14 Oktober
1365 förvaras i original i Köpenhamn och konungens
sigill hänger ännu derunder.

Dessa båda bref visa att konung Magnus ännu i Oktober
1365 hade frihet att begifva sig hvart han ville.

Andra underrättelser, erhållna genom forskningar i det
storhertigliga meklenburgska arkivet i Schwerin[2], visa, att Albrekts folk och


[1]
Langebek.
[2]
Af C. G. Styffe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free