Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrekt och Rådet, 1371-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi sett på Albrekts sida. Han efterträddes 1370 af
en kraftfull, rik och mäktig man, Thord, hvilken vi
återfinna bland Bo Jonssons testamentsverkställare.
Bland Vesterås-biskoparna känna vi redan från
Magnus Erikssons minderårighet Israel Erlandsson
(Engel). Sjelf af en bland de yppersta slägterna i
landet, var han befryndad både med konungahuset och
Braheslägten. Bland de betydliga gods, som biskop
Israel förvärfvade åt sin kyrka, märka vi Ön i
Dalarna, ett gods som fordom tillhört Torkel Knutsson.
Vi må äfven anteckna, att han var en ifrig bergsman,
och lade sig såsom sådan mycken vinn om kopparverken
i Dalarna, hvaraf han också vann betydliga
inkomster. Han skall dock hafva varit så frikostig
mot kyrkan (förnämligast Upsala och Vesterås), att
han redan 1317 uttömt alla sina tillgångar. Vi veta af
det förra, att han var en gammal vän till hertigarna
Erik och Valdemar. Men han dog bort från de strider
som väntade hertig Eriks son. Han afled år 1332.
Af Israel Erlandssons fem efterträdare på Vesterås
biskopsstol är ingen särdeles märkelig. Mats Larsson,
som dog omkring år 1379, var från Mora i Dalarna,
och efterträddes af en Hartvig, som skall hafva varit
borgmästarson från Stockholm. Denne dog i fattigdom
1387, och efter honom blef en kanik från Skara, som
hette Beno, biskop i Vesterås efter Albrekts fall,
mot hvilken han på det ifrigaste arbetat.
I Vexiö funnos för dessa tider inga biskopar af
märkligare betydelse. Vi vända oss derför till det
sista af de svenska stiften.
Åbo stift har för dessa tider sju biskopar,
inberäknade Ragvald, som dog 1321, och Bero Falk, som
blef biskop 1384. Biskopskyrkan flyttades 1300 från
Rändemäki till Åbo med påfligt tillstånd, och biskop
Magnus, som verkstält flyttningen, begrofs i den
nya biskopskyrkan. Ragvald blef biskop efter honom,
men såg snart Åbo och sin kyrka brännas och härjas
af Ryssarna. Ragvald dog 1321 och efterträddes af
en kanik från Upsala, Bengt, hvilken var samtida med
Mats Kettilmundssons höfdingeskap öfver Finland. Så
väl vid dennes sida som sedan vid konungens (Magnus
Erikssons) var biskop Bengt verksam för kristendomens
utbredande och stadfästande inom Finland.
Bengt var en af Finlands märkligare biskopar,
men öfverglänstes vida af sin efterträdare, biskop
Hemming. Denne var född i Bälinge i Upland och var
liksom företrädaren kanik i Upsala, då han 1388 af Åbo
domkapitel enhälligt valdes till biskop. Det var en
verksam och allvarlig man, som höll strängt på kyrkans
stadgar och rätt. Han var samtida med konung Magnus,
sedan denne blifvit myndig, med den af honom utnämnde
hertigen öfver Finland Bengt Algotsson och med den
heliga Birgitta. Konung Magnus säges hafva fängslat
biskopen, må hända till följd af några stränga ord
från biskopen om hertig Bengt. Sedermera finna vi
dock biskopen på konungens sida, och det säges att han
varit konung Håkan behjelplig, då denne sökte befria
sin fångne fader. »Jag vill hellre hafva konung Magnus»
– skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
