Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Elisif och Bernhard den långe - Svenska folkets hat till Tyskarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biskop Nils i Linköping var derhos,
Han blef sva svåra förskräckt:
Bedröfvad han såg den fagra Ros
I den Helige klösterdrägt.
Herre Christ radi fyr oss allom!
Fyr honom hon talar all sin nöd
Och all sin olycka klagar:
Hon hade hellre velat varit död,
Än hafft så orolika dagar.
Biskop Nils hon sva kärlika bad,
Han ville henne till Risbergha föra:
»Ty der vill jag, med Guds heligha nåd
Mitt löfte till fullo göra».
Till klösteret, som hon hade begärt,
Han då henne varlika förde:
Om sitt bröst och hufvud svårt
Man henne klaga hörde.
När som de kommo till Risbergha by,
Hon sade, sva sjuk som hon var:
»Hähr har jag lofvat att jag skall döö,
Deth sker innan tvänne dar».
Biskop Nils han stod och lydde därpå,
Han såg hennes bleka hyy:
»Gud du ydmykeliga tacka må,
Du framkom till Risbergha by!»
Hon bars sva in i klösteret där,
Sva litet hon vånda’ sin möda:
»När jag här skall lemna min sjähl
Sva far i himmelriks öde». –
Deth var då morgonrodnad röd
Sig viste sva arla och tida,
Till den fagra Elisifs död
Det månde sva makliga skrida.
Deth vill jag säga för vist,
Två dagar förlidna voro,
Se’n hennes själ, nu hos Jesum Christ,
In i Risbergha klöster vi boro.
Deth vill jag säga försann,
Deth alt mitt hjerta rörde;
Jag, Biskop Nils, är samme Man,
Som detta skref och hörde. –
Herre Christ radi fyr oss allom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
