Print (PDF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Carl XIII.
riksdrotsens son, lagmannen grefve Hans Gabriel
Trolle- Wachtmeister, justitiekansler.
Den 5 Juni hade det särskilda utskott blifvit
tillsatt, hvilket konungen begärt måtte af samtliga
riksstånden ut:;cs för öfverläggningar om ärenden,
som borde hållas hemliga och hvartill-i främsta rummet
hörde valet af tronföljare. !
Svårigheter uppstodo, i följd af bondeståndets
vägran att låta sin talman underskrifva den nya
regeringsformen, så framt icke den för ståndet
misshagliga punkten blefve derifrån1 utesluten. Denna
vägran vidhöll ståndet envist och utvecklade i ett de
öfriga stånden den 25 Juni meddeladt protokolls-utdrag
närmare skälen dertill. Ståndet ville nemligen icke
af de öfriga ståndens privilegier vara förhindradt
att vid kommande riksdagar kunna genomföra all jords
lika beskattning, eller reglera presterskapets
löner på ett sätt söm öfverensstämde med statens
tillgångar oeh förekomme missnöje mellan lärare och
åhörare, eller bereda landtmannen rätt att antaga
behöfliga handtverkare samt fritt i riket afyttra
egna och grannars handaslöjder och produkter, Först
sedan konungen låtit den 27 Juni på slottet uppkalla
bondeståndet och gjort det bevekliga föreställningar
samt försäkrat sig vilja vid uppkommande frågor om
jemkning i ståndsprivilegier använda sin bemedling
att gå ståndets önskningar till mötes, medgaf det
slutligen regeringsformens undertecknande.
Då härefter ingenting hindrade den nya
regeringsformens vederbörliga kungörande, skedde ock
den i afväktan håra uppskjutna kröningen den 29 Juni
och hyllningen den i Juli. Flera nya värdigheto-,
äfvensom" en stör mängd ordenstecken utdelades
vid dessa tillfällen, och bland andra blefvo,
inom statsrådet, friherre Hans Henrik von Essen
grefve, samt Engeström, Adlerbeth och Adlersparre
friherrar. Armfelt utnämndes nu till »en af rik e
W herrar» och president i krigskollegium af samme
regent, som 13 år förut låtit döma honom från lif,
ära och gods. På ett mera i ögonen fallande sätt kunde
svårligen den nye konungen visa, att han gerna ville
gifva upprättelse för det’förflutna.
Genom böndernes betänkligheter i afseende å
den nya regeringsformen samt derefter genom
kröningen och hyllningen hade emellertid frågan om
tronföljarevalet blifvit uppskjuten; men det blef
så mycket angelägnare, att snart få denna fråga
afgjord, som man fruktade,, att utländska makter
skulle vilja inverka på valet och som det för prinsen
af Augustenburg blef för hvarje dag allt svårare
att förekomma nya fiendtligheter från norska sidan
mot Sverige. Konungen uppmanaide derföre den 7 Juli
hemliga utskottet att skyndsamt meddela sitt yttrande
i denna vigtiga fråga.
Inom utskottet voro dock tankarne delade, emedan
åtskilliga bland dess ledamöter arbetade för prins
Gustaf, medan de öfrige voro villige att förklara
sig för prinsen af Augustenburg. De förre kunde
visserligen, sedan ständerna den TO M?j formligen
förklarat Gustaf <Aéölfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
