Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Örebro, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertigen å hans slott Gravenstein på ön Alsen och
fann honom mycket villrådig efter afhörandet af det
budskap Holst hade att framföra. Hertigen, en god,
allvarlig och bildad, men föga praktisk man, som
uteslutande lefde för sin familj och sina böcker, fann
sig visserligen smickrad af det erhållna anbudet, men
ansåg det ock innebära en börda öfver hans krafter,
samt befarade att blifva ett offer för de inom Sverige
stridande partierna, såsom han antog sin broder hafva
blifvit. Hertigens gemål, konung Fredrik VI:s syster,
afrådde honom äfven att antaga anbudet, emedan hon
önskade Nordens tre kronor förenade å sin broders
hufvud. Denne skyndade ock att i bref till både
systern och svågern framhålla fördelarne af de tre
nordiska rikenas förening, hvartill Napoleon redan
lemnat sitt bifall, och förklarade för öfrigt att
utan hans, konungens, samtycke kunde hertigen ej
mottaga tronföljden i Sverige.
För kammarherrn Fredrik Samuel Silfverstolpe, som
kort efter Holsts afresa från Stockholm blifvit
sänd till Gavenstein, under förevändning att till
hertigen öfverlemna hans broders danska ordnar, men
i sjelfva verket för att närmare lära känna honom
och kunna lemna de maktegande i Sverige noggrannare
underrättelser om hans personlighet, visade sig
hertigen emellertid hågad för anbudets antagande;
men efter en ytterligare skrifvelse från Fredrik VI
uppsatte han ett bref till Carl XIII, i hvilket han
förklarade, att han, till följd af danske konungens
förhoppningar och planer, ej kunde komma i fråga vid
det blifvande valet, och med denna skrifvelse afreste
Holst och Silfverstolpe den 23 Juli från Gravenstein
öfver Köpenhamn till Örebro, dit ständerna blifvit
kallade, i stället för till Stockholm, i följd af den
inom hufvudstaden allt sedan Fersiska mordet rådande
jäsning.
Under tiden hade Fredrik VI äfven på annat sätt
arbetat för sitt val till svensk tronföljare. Han
hade vändt sig till den bekante läkaren professor
Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld, hvilken med
mycken utmärkelse mottogs i Köpenhamn, der han med ett
konungens ombud blef ense om de vilkor, under hvilka
han å riksdagen i Örebro ville söka befordra Fredrik
VI:s val. Dessa vilkor voro, att svenska grundlagen
skulle icke allenast bibehållas, utan äfven införas i
Danmark; att konungen skulle vistas åtminstone halfva
året i Stockholm; att alla civila embeten i Sverige
skulle besättas med svenskar, alla i Sverige varande
fästningar erhålla svenska kommendanter och svenska
befälhafvare förordnas öfver alla armékårer, som
till största antalet utgjordes af svenska soldater;
att svenska trupper ej skulle få öfverföras till
Danmark eller danska till Sverige, utom till försvar
mot en gemensam fiendes anfall; att dåvarande högre
embetsmännen i Sverige skulle bibehållas, samt att,
om sinnena vore obenägna för konungen af Danmark,
men deremot mera böjda för danske tronföljaren prins
Christian, skulle samma vilkor gälla i afseende
å denne. Sedan desse vilkor blifvit af Fredrik VI
bifallna, afreste Rosenschöld till Örebro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
