Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Johan före tronföljarevalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämning till divisions-general, hvilken befordran
han kunde mottaga, sedan skräckregeringen i Frankrike
numera var störtad, och icke längre hvarje ovanligare
utmärkelse var en förberedelse till dödsstraff för
den utmärkte.
Sedan Bernadottes här någon tid hvilat ut i
grannskapet af Maestricht, förenade den sig med
Rhen-armén under Jourdan, hvarefter flera strider
och djerfva marscher längs Rhen och dess bifloder
föreföllo, och under en af dessa träffningar vid
Kreuznach i början af December 1795 tog Bernadotte
700 fångar, hvaribland 200 franska emigranter,
hvilka, gripne under strid mot egna landsmän, voro
ovilkorligen förfallne till dödsstraff. Bernadotte
gick fram till dem och frågade hvilken nation de
tillhörde. En af officerarne svarade: »Ni ser nog,
att vi äro fransmän.» — »Ni vill säga belgier», inföll
Bernadotte och befalte, att de skulle sammanblandas
med de österrikare, som fallit i hans våld, samt
föreslog redan samma dag österrikiske generalen
Clairfait att låta dem utvexlas mot 200 fångna
fransmän, hvarigenom han lyckades rädda deras lif. [1]
Följande året, 1797, föreföllo nya strider vid Rhen,
i hvilka Bernadotte gaf nya prof af oförväget mod,
men tillika af god beräkning och i synnerhet af sin
ovanliga förmåga att inverka på sina krigare. Han
tvang en österrikisk kår att draga sig tillbaka öfver
Lahnfloden, ryckte sjelf fram till Wiesbaden samt
derifrån till Darmstadt och Aschaffenburg, hvarefter
han vid Burg-Eberach slog en österrikisk härfördelning
och framträngde ända till Neumarkt och Hernau, men
kom nu i en ganska vådlig ställning, emedan han ej
fick det bistånd han påräknat af Rhen- och Mosel-armén
under Moreau. Lika litet fick han något understöd från
Sambre- och Maas-armén under Jourdan och måste således
med endast sin egen division försvara sig mot en vida
öfverlägsen österrikisk här under österrikarnes mest
framstående fältherre, erkehertig Carl. Efter tre
veckors oupphörliga strider, bland hvilka den vid byn
Teiningen i synnerhet var för Bernadotte hedrande,
lyckades han slutligen förena sig med Jourdans här
och vann stort beröm genom detta med lika mycken
skicklighet som orubbligt mod utförda återtåg, hvilket
man jemfört med Moreaus i krigshistorien så ryktbara
år 1800.
Derefter fick Bernadotte befallning att i Metz
organisera en kår af 20,000 man, med hvilken han
skulle afgå till Italien, för att förstärka dervarande
franska armé, som under Bonapartes befäl detta år
utfört så lysande bedrifter.
Uppbrottet från Metz skedde i början af Februari 1797,
och efter ett högst besvärligt tåg öfver Alperna kom
Bernadottes kår i medlet af Mars fulltalig ned på
lombardiska slätten samt förenade sig i Milano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
