Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen i Örebro 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkter af rikets södra eller vestra kuster, hvilka
kunde komma att af fienden hotas.
Midt under dessa rustningar inträffade den stora
engelska Östersjöflottan, 25 krigsfartyg, i
farvattnen utanför Göteborg, och amiral Saumarez
ankrade vid Vinga redd. Stor förskräckelse uppstod
å svenska vestkusten; men det dröjde dock ej länge,
innan man blef öfvertygad, att denna flotta ej
hade så fiendtliga afsigter, som man befarat. Förre
engelske konsuln i Göteborg, Smith, blef skriftligen
underrättad, att inga fiendtligheter skulle begås
emot Sverige, och att man tvärtom önskade å Sveriges
sida finna lika mycken välvilja, som lifvade engelska
regeringen mot Sverige. Dessa försäkringar upprepades
muntligen af amiral Saumarez vid ett besök, som Smith
i största hemlighet hos honom aflade, och särskildt
försäkrade han, att svenska regeringen ej hade något
steg att befara från Englands sida till förmån för
Gustaf Adolf, hvilken amiralen funnit vara »något
rubbad i öfra våningen».
Det goda förhållandet var dock nära att af en
tillfällig anledning störas. En betydlig mängd
handelsfartyg, förande tysk eller dansk flagg,
hade i April detta år sökt skydd i Carlshamns
och Ystads hamnar, och då dervid upptäcktes,
att deras skeppsladdningar utgjordes af förbjudna
engelska kolonial- och manufakturvaror, hade svenska
regeringen befalt deras sequestering; men nu befans
en stor del af de i beslag tagna laddningarna vara
engelsk egendom, hvars sequestering väckte sådan
ovilja i England, att engelska regeringen hotade
den svenska med aktivt krig, derest den ej erhöll
upprättelse. Man uppgjorde då ett förslag att, medelst
en låtsad försäljning af de varor, som bevisligen
voro engelsk egendom, återställa dem till sina egare,
hvilket förslag af engelska kabinettet gillades,
hvarmed den uppkomna missämjan var bilagd.
Svenska regeringen fick likväl nu ett annat bekymmer,
föranledt af de vidtagna försigtighetsmåtten mot
engelska flottan. Den 23 April hade förordning blifvit
utfärdad om förstärkningsmanskapets utskrifning till
ett antal af 15,000 man, att börja med. Författningen
lemnade valet fritt mellan lottning och lega, men
föreskref, att det skulle afgöras i sockenstämma,
der endast husfäder voro röstande, och således de
utskrifningsskyldige, hvilka voro mest intresserade i
frågan, ej kunde inverka på dess afgörande. Å dessa
sockenstämmor gaf sig missnöjet med utskrifningen,
hvari man såg ett förnyande af den olyckliga
landtvärns-inrättningen, snart tillkänna och
ökades ytterligare genom en försummelse af dåvarande
statssekreteraren för krigsärendena friherre Wilhelm
Carpelan. Enligt ständernas föreskrift skulle
nemligen påbudet om den nya extra roteringen, som
hufvudsakligen träffade adel, prester och ofrälse
possessionater, föregå det om förstärkningsmanskapets
utskrifning, men utkom i sjelfva verket ej förr än
denna senare författning redan blifvit kungjord,
hvilket hos allmogen väckte misstankar, att, sedan
den nya utskrifningen väl blifvit verkstäld, skulle
man låta extra roteringen falla i glömska. Missnöje
röjde sig nu bland allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
