Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johans regering. Carl Johan konung, 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverläggningar. E. M. har, genom att enskildt vända
sig till mig och genom att afböja ett meddelande af
detta slag, tydligt nog gifvit tillkänna, att E. M.
sjelf känt orättvisan deraf och deruti sett ett
våldförande af folkens alla rättigheter. Ja väl,
Sire, måste man icke beklaga den afgrund af olyckor,
uti hvilken folken och styrelserna af andra och tredje
ordningen skulle störtas, om styrkan, undanträngande
förnuftets och rättvisans eviga grundsatser, trodde
sig berättigad att intaga folkrättens ställe ända
derhän, att den efter behag tillskapade en domstol för
slitandet af tvisterna staterna emellan och på detta
sätt införde ett system, så föga öfverensstämmande med
de i statsrättsligt hänseende frisinnade grundsatser,
för hvilka man nyss gjutit så mycket blod och som för
sex år sedan förenade oss mot en eröfrare, hvilken
åsyftade att grunda sin länsherrerätt på ett allmänt
och oinskränkt underkufvande. Dock, detta hans försök
att störta all bestående lag, detta hugg måttadt
mot menniskornas frihet och lagliga rätt, mot allt
hvad religionen eger heligt och samhällsordningen
vördnadsbjudande, blef lyckligen genom våra förenade
bemödanden tillbakavisadt. Försynen ville, att
förtryckets anslag skulle komma på skam, och folkens
förväntningar i ett tidehvarf så upplyst som vårt
skola ej heller blifva svikna. E. M:ts upphöjda
tänkesätt; de förhoppningar, jag är berättigad att
grunda på dess rättvisa; den aktning E. M. egnar
de särskilda folken och deras styrelser — allt
bibringar mig den tröstande föreställningen, att
de folk, hvilkas försvar försynen anförtrott mig,
icke skola, till belöning för sina ansträngningar,
blottställas för ett orättmätigt anfall, lika
stridande mot deras rättigheter som mot ordalydelsen
af ännu bestående öfverenskommelser. Dessa
öfverenskommelser, Sire, leda sitt upphof från
den heliga alliansen och öfriga dermed i sammanhang
stående fördrag. Jag biträdde denna heliga allians,
emedan den lofvade Europa en fortsatt fred; emedan den
i sina grundsatser röjde ett aktningsvärdt skaplynne
och emedan den ej förnärmade något folks rättigheter,
ej heller gick någon furstes värdighet för nära».
Vidare påmintes Alexander om de mellan honom och
Carl Johan i Åbo, Trachenberg och Leipzig ingångna
förbindelser, äfvensom hans uppmärksamhet fästes
derå, att uppgörelsen mellan Norge och Danmark ej var
af äldre datum än den, som ännu afhandlades mellan
Sverige och Preussen. Långt ifrån att falla någon
tredje makt besvärlig med begäran om dess mellankomst
hade svenska regeringen litat på sin goda rätt och på
konungens af Preussen redlighet. Hofvet i Köpenhamn
hade ej följt samma väg. Slutligen erinrade Carl
Johan äfven om Sveriges fordran af en million gulden,
såsom dess andel i de krigsgärder, som blifvit pålagda
medlemmarne af Rhenförbundet, och förklarade, att,
derest denna summa blefve till svenska statsverket
inbetald, skulle densamma kunna användas såsom lån
åt Norge vid första afbetalningen å dess skuld till
Danmark, äfvensom Carl Johan vore villig att af de
96,000 norska specie-daler, som utgjorde hans och
hans sons norska civillista, uppoffra tredjedelen
eller hälften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
