Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1817, 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föranlåten den 1 Oktober sammankalla ständerna
till en urtima riksdag, som skulle öppnas i Stockholm
den 20 November 1817.
Sedan ständerna på den utsatta dagen sammankommit,
utsågs till landtmarskalk presidenten i
krigskollegium, generallöjtnanten grefve Johan
August Sandels, en af dem, som utmärkt sig i
finska kriget. Den gamle erkebiskopen Jakob Axelson
Lindblom var åter talman för presteståndet. Talman
för borgareståndet blef borgmästaren i Stockholm,
lagmannen Carl Fredrik Landberg, och hemmansegaren
Lars Olsson från Bohuslän nämndes å nyo till talman
för bondeståndet. Vice talmän voro: i presteståndet
biskopen i Linköping Carl von Rosenstein, i
borgareståndet garfvare-åldermannen, stadsmajoren
Johan Vestin och i bondeståndet Anders Jonsson Hyckert
från Uplands län. Såsom riddarhussekreterare hade
revisionssekreteraren Olof Johan Lagerheim efterträdt
Axel Gabriel Silfverstolpe, som aflidit 1816, och till
sekreterare i bondeståndet utnämndes kanslirådet Olof
Verlin.
Redan i början af denna riksdag visade det sig,
att den opposition mot regeringen, som uppträdt vid
den näst föregående, icke heller nu saknades. I
borgareståndet hade ett förslag blifvit väckt
att genast vid riksdagens början genom en stor
rikets ständers deputation betyga deras vördnad och
tacksamhet för konungens »landsfaderliga omvårdnad
för riket» och kronprinsens »outtröttliga bemödanden
att understödja konungens nådiga afsigter», samt
att »ådagalägga rikets ständers glädje deröfver, att
arfprinsen upphunnit de år, då äfven han blifvit ett
stöd för tronen». Då detta förslag den 29 November
föredrogs hos adeln, hemstälde en af oppositionens
ledare vid 1815 års riksdag, friherre Corfitz Ludvig
Staël von Holstein, huruvida icke samma tillfälle
jemväl borde begagnas att »inför kongl. maj:t
framställa rikets närvarande bekymmersamma ställning,
hvilken, särdeles hvad folkets enskilda förmögenhet
vidkomme, genom hvarjehanda tillfälligheter blifvit af
den vådliga och äfventyrliga beskaffenhet, att folket
icke mäktade betala de vanliga utskylderna, derest
detsamma ej skulle bringas till fullkomligt obestånd,
samt med anhållan, att K. M. täcktes derå fästa nödig
uppmärksamhet och med första vidtaga de mått och steg,
hvarigenom folkets undergång kunde förebyggas».
Det föreslagna tillägget ådrog sig för tillfället
ingen synnerlig uppmärksamhet, utan landtmarskalkens
proposition om bifall deråt antogs; men då det fattade
beslutet under nästa plenum skulle justeras, anmälde
grefve Clas Fredrik Posse sin reservation deremot,
emedan detta tillägg skulle innebära eller åtminstone
kunna tolkas såsom en förebråelse mot regeringen,
i stället att borgareståndets förslag afsåg en
tacksägelse. Grefven föreslog derföre en förändrad
lydelse af det beslutade tillägget, nemligen,
att »adeln för sin del ansåg uti ifrågavarande
und. tacksägelseadress äfven böra inflyta rikets
ständers tacksägelse för det kongl. maj:t vid den
utaf omständigheterna föranledda bekymmerfulla inre
penningeställningen sammankallat sina trogna ständer
för att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
