- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
209

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1823

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är rätt, att i en tidpunkt, då Europa fäster vakande
afundsfulla ögon på Sverige, framställa en tafla,
der vi visa den stora massans lidande och der vi,
såsom grund för vårt handlingssätt, yrka ett nekande
till allt hvad som begäres. Jag skyr ej att erkänna,
att kanske fins det ett statssamband i Europa, som
ej bättre begär än att se oenighet och skakningar
uppkomma bland svenska folket; men jag har för stark
och säker öfvertygelse om svenska folkets känsla
för sitt fosterland, att jag skulle frukta något
sådant. Det är i fäderneslandets namn, vid allt hvad
heligt är, som jag besvär friherre Anckarsvärd att
taga tillbaka sin skrift. Jag anhåller derom, vid
den aktning för hvarandra, som inom detta stånd är
vår första känsla, samt begär, att ridderskapet och
adeln med mig instämmer.»

Talet hade ofta varit afbrutet af lifliga
bifallsyttringar som vid dess slut blefvo ännu mera
högljudda och allmänna, och en mängd af de närvarande
instämde i grefve Platens uppmaning; men Anckarsvärd
vägrade att efterkomma densamma, och hans anförande
hänvisades till stats- samt allmänna besvärs- och
ekonomi-utskotten, utan att medföra någon ytterligare
påföljd.

Enahanda blef förhållandet med ett af oppositionen
inom bondeståndet gjordt försök att få den stående
hären minskad, hvilket till och med var nära att
få en för motionären hotande utgång. Johan Jakob
Rutberg
hade till ståndet ingifvit ett förslag om
den stående härens reducerande och dess ersättande
genom allmän värnepligt, mot hvilket anmärktes,
att det vore stridande mot grundlagen samt vådligt
för landet i allmänhet och för bondeståndet i
synnerhet, hvilket derigenom komme att »ställas
under krigstukten». Flertalet inom ståndet tog
saken så hett, att det blef fråga om Rutbergs
utvotering ur ståndet och ställande under tilltal,
hvarifrån han endast genom en ganska knapp majoritet
befriades. Sjelfva förslaget kom ej till någon vidare
behandling, emedan talmannen vägrade proposition å
remiss af densamma, såsom grundlagsvidrigt.

Sålunda hade intetdera af dessa oppositionens försök
haft någon framgång, och dessutom hade konungen,
för att betrygga sig mot befarade indragningar i
ministerstaten och krigsmakten, begärt tillsättandet
af ett hemligt utskott, genom hvilket ständerna kunde
erhålla kunskap om vissa politiska förhållanden, som
ej kunde offentliggöras. Ett sådant blef ock tillsatt,
och den berättelse, som till detsamma aflemnades,
innehöll dels en framställning om Rysslands och
de öfriga stormakternas inblandning i den norska
liqvidationsfrågan, dels en tafla af ställningen inom
Europa i allmänhet. Konungen förutsatte, att hvad
som händt i samband med den norska liqvidationsfrågan
möjligen kunde förnyas under någon annan förevändning,
och framkastade derföre tanken på ett förbund mellan
Europas konstitutionela stater, såsom motvigt mot de
enväldiga, samt lade synnerlig vigt på nödvändigheten
att, under sådana förhållanden, ej företaga någon
minskning i stridskrafterna. Konungen ville väl
iakttaga den strängaste neutralitet, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free