- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
215

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1828-1830

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medgifva någon främmande makts inblandning i striden
mellan Spanien och dessa besittningar, likasom denna
regerings ombud å kongressen i Verona afgifvit sin
protest mot den beslutade inblandningen i Spaniens
inre förhållanden, och i Januari 1825 erkände England
formligen Mexiko, Columbia och Buenos Ayres såsom
sjelfständiga stater. De stora fördelar, som en
förbindelse med dessa stater erbjöd Englands handel,
hade väsentligt medverkat till detta erkännande,
och England var icke den enda makt, som insett dessa
fördelar. Äfven de nordamerikanska Förenta staterna
hade vändt sin uppmärksamhet åt detta håll, och
svenska regeringen gjorde det likaledes.

Redan 1817 hade man i Sverige börjat påtänka
handelsförbindelser med dessa länder. Konungen hade
ofta med Wirsén och Skogman haft öfverläggningar
härom. Man väntade sig stora förmåner för Sveriges
handel i ökad fraktvinst och nya afsättningsorter för
våra utförselvaror, båda delarne af så mycket större
vigt, som en betydlig del af Sveriges handelsflotta
vid denna tid låg sysslolös i hamnarna och flera
bland våra förnämsta exportartiklar för tillfället
fallit i vanpris på den europeiska marknaden. Äfven
borde Sveriges enda ultramarinska besittning, ön S:t
Barthelemy, genom dessa förbindelser erhålla betydligt
ökadt värde. Att öppet inleda underhandlingar med
dessa stater, som då ännu voro stadda i uppror mot
moderlandet, fann man emellertid betänkligt; men
man beslöt dit afsända en enskild person, majoren
O. Graner, som på stället kunde följa händelsernas
gång, underrätta sig om de fördelaktigaste punkterna
för de tilltänkta handelsförbindelserna samt i
allmänhet meddela de upplysningar, som kunde vara af
vigt. Han försågs ock med en lämplig, i försigtiga
ordalag affattad instruktion och erhöll 5,000 rdr
banko i respenningar, men dog under resan öfver
oceanen, och frågan fick sedermera under några år
hvila.

Under tiden hade på enskild väg handelsförbindelser
blifvit inledda med dessa aflägsna länder. Förre
guvernementssekreteraren å S:t Barthelemy, Carl
Ulrik von Hauswolff, hade år 1820 begifvit sig till
Sydamerika, för att studera dervarande förhållanden,
och genom hans bemödanden blef ett fartyg, lastadt
med svenska jernvaror och andra lämpliga föremål
för afsättning, mot slutet af sommaren 1824 afsändt
till Cartagena i Sydamerika. Då denna utrustning
ansågs behöfva särskildt skydd, befaltes svenske och
norske generalkonsuln i Philadelphia Severin Lorich
att afresa till Columbia, för att med dess styrelse
afsluta ett provisoriskt handelsfördrag, i likhet
med hvad som redan skett af England, Frankrike
och de nordamerikanska förenta staterna. Tillika
hade Hauswolff under sina resor fästat Columbiska
styrelsens uppmärksamhet på möjligheten att till den
nya fristatens försvar få från Sverige inköpa några
äldre krigsskepp, som kort förut, ehuru förgäfves,
utbjudits åt Spanien. Förslaget vann bifall, och ett
betydande engelskt handelshus, Goldschmidt & Comp.,
intresserades i företaget. Hauswolff gaf Wetterstedt
del deraf, och det blef beramadt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free